bryggeri Halmstad

Halmstads bryggerihistoria

 

1836-1979

 

Författare: Bengt Blom

 

Inledning

 

 

Författaren till den uppsats har under sina ungdomsåren varit en trogen samlare av öl- och läskedrycksetiketter från hela världen. Under åren har denna samling vilat men nu när man blir lite äldre och man börjar söka sina rötter så har tankar kommit upp vad som har hänt inom bryggerinäring i författarens hemstad. Vid källstudierna har jag kommit fram till att man kan hämta delberättelse i ämnet från olika källor men ingen samlad skrift. Detta har givet författaren motivation att kunna skänka Halmstadsbon denna uppsats. Förr i tiden fanns det bryggerier på varje gård där man kunde köpa sin öl. Allt eftersom stadsbebyggelsen växte fram så uppkom det ett behov av bryggerier i staden. Jag vill i denna uppsats skildra utvecklingen under 140 år av de kommersiella bryggerier som funnit i Halmstad ur olika infallsvinklar. Uppsatsen är uppdelad 1 tre delar, del ett med ett antal episoder i kronologisk ordning, del två, från korn till öl – Anno 1938 på Östra Bryggerietdel tre, ett persongalleri med betydande roller i utvecklingen av Halmstads bryggerinäring, och del 4 där ni kan läsa instruktioner för anställda och styrelse som antogs vid bolagsstämman 1861 vid Appeltoffska bryggeriet.

 

DEL I

 

1830-1840-talet

 

Den 15:e februari 1836 köpte Anders Julius Appeltofft fastigheten Nr 157 i södra roten av handlanden M. E. Mattsson vid hörnet Hospitalsgatan och Stora Torg i Halmstad. Mattson hade köpt fastigheten ett år tidigare för 2.666 Rdr 32 sk. blanco. Appeltofft hade planer att starta ett bryggeri och han hade hittat rätt fastighet för ändamålet. Huset som han köpte var det gamla ”hospitalet” eller ”curhuset” och där inrättas kontor samt utskänkning. Bryggeriet får namnet Appeltofftska Bryggeriet efter grundaren. Själva bryggningen sker i ett intilliggande byggnad på Hospitalsgatan. 1840 inköpte han Vestra Kavalieren eller Vestre Katt för att i dess bastionskällare bereda större utrymme för lagring av ölet. Under första decenniet brygger Appeltofft öl enligt gammal svensk tradition, sk ”Svensköl” samt dåtidens populära svagdricka. Svensköl var ett sött och alkoholsvagt öl som säkert skulle smaka mycket främmande för dagens ölälskare. I början var verksamheten helt hantverksmässig. Allting i produktionen gjordes för hand. Maltkrossen och vattenpumpen drevs med handkraft, vilket var ett tungt och svettigt arbete.

 

1846 erhöll kompanjonerna Göran Niclas Hammar junior och Eric Malcom Beckeman burskap (yrkesrättigheter) i Halmstad. Samma år grundande de det bayerska ölbryggeriet, som låg öster om Nissan och som blev upphovet till Östra Bryggeriet. Bakgrunden till att de båda kompanjonerna valde just detta ställe var att i s k Österlycka, dåvarande stadsegan Nr 1034, vid Nissans östra strand, som då låg i Snöstorps socken, hittade man gott vatten från en källåder, som sades ha sin upprinnelse vid Galgbergets fot och som sökt sig fram under Nissan. De förvärvade marken och lät uppföra byggnader, som inreddes med mälta och maltkrossningsmaskin samt andra attiraljer för tillverkning av såväl bier son vanligt s k sötöl och svagdricka. Verksamheten synes till en början ha blivit en framgång då flera förbättringar gjordes på anläggningen. Företaget, som sysselsatte en bryggmästare och två drängar, bryggde ett öl i klass med den tidens förmåga och smak.

 

Den 22 september 1849 inköpte Appeltofftska Bryggeriet av änkan B. M. Malm en vid Vallgatan belägen del av det så kallades Vestra Plantaget eller Vester Katt med befintliga iskällare och mälteribyggnad. Denna bastionskällare var från tidigt 1600-talet och placerad intill den gamla vallgraven. Bastionens uppgift var attskydda staden från fiender från väster – därav namnet ”Wester Katt”. Inköpet av marken tjänande två syften för bryggeriet. Dels anlades en lagerkällare för att lagra ölet och dels fick man kontroll över vattentillförseln. Samtidigt uppfördes en mälteribyggnad för malttilverkning. Under bastionen fanns en källa med vatten där många halmstadsbor hämtade sitt vatten. Vattnet befann sig av absolut kvalitet – naturligt rent med en frisk, neutral smak. Det är från denna källa som Appeltofftskas (Krönleins) Bryggeri har hämtat sitt vatten alltsedan starten 1836. I samband när Appeltofftska hade byggt sin lagerkällare påbörjade man samtidigt med att brygga bayerskt öl. Under de första decennierna av 1800-talet började det bayerska ölet och därmed de bayerska bryggmetoden att alltmer vinna insteg i olika delar av Europa. Det bayerska ölet var ett högförjäst lagrat och hållbart öl och av mera välsmakande beskaffenhet än det hittills brukliga Ölet, som introducerades i Sverige 1843, tillverkades med mer raffinerade metoder än ”Svenskölet” och hade bättre kvalitet och hållbarhet. Redan innan rörelsen övergick till aktiebolag hade nederlag upprättas i Laholm.

 

 

1850-1860-talet

 

Grundaren Anders Julius Appeltofft avlider 1851 i en lunginflammation ådragen en kall septembernatt på restaurang ”Norre Katt” som låg i nuvarande Norre Katts Park. Hans änka fortsätter rörelsen fram till 1855 då den äldste sonen Per Gustav Appeltofft tar över verksamheten, som äldsta sonen av 8 syskon. Östra Bryggeriets grundare Hammar och Beckeman ägnade sig också åt andra affärer. 1856 köpte de ”Tivoli”, nuvarande Norre Katts Park. De utarrenderade parken under två år. 1858 var den åter till salu eller för utarrendering. För att parken inte skulle bli avstyckad, som var till stor glädje för halmstadborna så bildade de tillsammans med 58 andra ansvarskännande medborgare ett aktiebolag, med ett kapital på 10.000 rdr. Fördelat på 100 aktier, för att bevara egendomen som park. De nya ägarna kallade sig Tivoli Aktiebolaget och arrenderade ut rörelsen till värdshusidkaren Fredrik Mårtenson, idag känd som grundare av Hotell Mårtensson. För att hedra minnet av vice konsul Göran Hammar, som ställt sig i spetsen för att rädda Tivoli från att användas för industriellt ändamål, samlade intresserade in pengar för ett minnesmärke i parken. Skulpturen Sven Anderssn gjorde en porträttbyst, på vars sockel står ”Genom Göran Hammar Kraftiga Åtgärd Bevarandes Denna Park Åt Samhället”. Anders Julius Appeltofft son Per Gustaf Appeltofft, som övertagit bryggerirörelsen efter faderns död, tillbyggde 1860 välvda lagerkällare därstädes, avsedda att kylas med is. Under tiden denna tillbyggnad samt bl.a. på grund av inträffat tas tillfölje ovanlig riklig nederbörd råkade Appeltofft lida brist på kapital. Han bildade därför ett aktiebolag och överlät rörelsen till detta, Appeltofftska Bryggeri AB.

 

Den 3 augusti 1861 ombildas Appeltofftska bryggeriet till aktiebolag, med ett aktiekapital på 100.000 kr, eftersom man är behov av kapital. Den 1 september samma år köpte aktiebolaget fastigheten Nr 157 och andelen av Vestra Plantaget av P. G. Appeltofft. Detta årtal kan man än idag beskåda på brygghusets fasad. En bryggare och administratör från ölkunniga Tyskland anställdes som hette J E Graffman. Under hans ledning utvecklades bryggeriet högst väsentligt. I fastigheten vid torget mältades kornet, bryggdes och jästes ölet, varefter det i stora tunnor kördes bort till iskällaren vid Vesta Kavalieren. Bryggeriet drevs på den tiden uteslutande med tillhjälp av handkraft och hästkraft i detta ords ursprungliga betydelse. Bryggaredrängarna, som de anställda hette på den tiden, fick med åror eller roder röra mäsken för hand i mäskkaret i takt efter kommando. Mäskpumpen drevs likaledes för hand. Hissning av korn och grönmalt skedde med tillhjälp av häst och talja. Maltkorssning och vattenpump drevs med var sin hästvandring. En karl och ett par hästar var sysselsatta så gott som hela dagen med vattenpumpning. Kollossala massor is. 30.000 bitar åtgick för att kyla vört och lagerkällare. Vissa år var vintern så blid, att styrelsen fick från Norge införskriva båtlaster med is i och för bierens konservering, så står det i styrelsens protokoll 1864. Försäljningen var 1861 34.298 kannor Bier, 161.508 st 1/1 bout Bier, 21.421 ½ bout. Bier samt 34.440 kannor dricka. På 1860-talet var veckoförtjänsten för en arbetare 7:- riksdaler. Den framgångsrike handlaren och kommunalmannen Fredrik E Bissmark vid Fredriksvall hade etablerat sig i bryggeribranschen och konkurrerade med en maltdryck på butelj med eget varumärke på korken till ett pris av 1 krona och 75 öre. I början på 1860-talet verkade affärerna för Östra Bryggeriet ha gått sämre. Möjligen kan konkurrensen från Appeltofftska Bryggeriet ha blivit för stark. Östra Bryggeriet gick i konkurs i september 1862 och kronofogden utannonserade rörelsen i Hallandsposten med byggnader och inventarier samt en föregående år uppförd iskällare. Inget godtagbart bud kom in och i januari 1863 utannonserades Östra Bryggeriet på nytt. I mars diskuterade styrelsen för Appeltofftska Bryggeriet vid en extra bolagsstämma om man skulle köpa in Östra bryggeriet. Hur denna stämma utfall vet man inte. Den 21 mars 1863 övergick Östra Bryggeriet i aktiebolagsform och Kungl Maj:t fastställde det den 3 juli samma år. Aktiekapitalet utgjorde 25.500 riksdaler riksmynt (300 aktier á 100 kr). I styrelsen valdes sådana bemärkta män isstaden som provinsialläkaren och stadsläkaren P O Sjöstrand, magistern och fil dr O R Rabe och handlaren J P Dillberg, samtliga herrar i flera perioder ledamöter av stadsfullmäktige. Handlanden E M Beckeman utsågs till företagets disponent och det anställdes en tysk bryggmästare vid namn John Mikael Adam Sauber. Därmed hade Östra Bryggeriet uppnått samma sakkunskap som huvudkonkurrenten Appeltofftska och kunde således göra reklam för bayerskt öl av högsta kvalitet till en kostnad av 2 riksdaler dussinet, sötöl av högsta kvalitet för 1:50 dussinet och god svagdricka till nedsatt pris för åtta öre kannan (2,6 liter) 1863-64 upprättade Appeltoffskas nederlag i Varberg, Falkenberg och Båstad. Bolagsstyrelen för Appeltofftska Bryggeriet AB ansåg 1867 att kostnaderna för vattentillförsel med häst och vagn kan minskas med byggandet av en fast vattenledning med många abonnenter som förutom bryggeriet försågs med vatten.

 

 

1870-1880-talet

 

År 1870, tre år efter det började diskuteras i Appeltofftskas styrelse byggde bryggeriet en fast vattenledningen genom staden. Man förband sig även mot brandväsendet att alltid hålla vattenreservoaren full med vatten i händelse av brand. Detta skedde 15 år innan Halmstad kommun kunde erbjuda några fasta vattenförbindelser. Disponent E M Beckemans ledning och bryggmästare Adam Saubers förmåga att tillverka gott öl gjorde att Östra Bryggeriet ständigt ökade sin omsättning. År 1871 kunde styrelsen sålunda meddela till Landshövdingens femårsrapport, att bryggeriet under tiden 1 september 1869 – 1 september 1870 producerat 63.300 kannor (164.580 liter) bayerskt öl, 850 kannor (2.210 liter) och 36.400 kannor (94.640 liter) dricka till ett bruttovärde av 40.900 riksdaler. År 1872 hade Östra Bryggeriet nått gränsen för produktionen av maltdrycker ned de anordningar som stod till buds. I maj samma år meddelande bolaget, att det gamla bryggeriet rivits ner och att en större byggnad var under uppförande. Bättre anordningar skulle också installeras bl a skulle driften ske med ångkraft. Nybyggnaden beräknades vara färdig redan under sommaren. Därav blev det intet , och i juli kallades till en extra bolagsstämma för att besluta om uppförande av ytterligare en lagerkällare. I slutet av november 1872 meddelande Halmstad-Bladet att Östra Bryggeriet, som på grund av total ombyggnad legat ner flera månader, åter börjat verksamheten. Och väl var det – tyckte tidningen – ”Appeltofftska Bryggeriet har under tiden inte på långtnär kunnat tillfredsställa behovet hos konsumenterna av öl och svagdricka. Den ena gången efter den andra har det nämligen inträffat att sådana maltvaror inte stått att få varken vid stadens drickeskällare eller på värdshuset. Efter nybyggnaden vid Östra Bryggeriet steg produktionen, försäljningen och inkomsten ökade. För 1878 delade man således ut hela 90 % på aktiekapitalet, och i allmänhet blev det varje år omkring 30 %. Appeltofftska bryggeriet anskaffade sin första ångmaskinen 1880. Den var på 3:ne hästkrafter, avsedd att driva mäskrörverket i ett likaså nyanskaffat mäskkar av järn, dessutom mäskpump samt maltkross. 1881 anskaffades ännu en ångmaskin för att driva vattenpumpen. Tillverkningsvärdet vid Appeltofftska Bryggeriet respektive Östra Bryggeriet uppgick 1880 till 61.393 kr och 20 öre respektive 72.600 kr. Tillverkning av kolsyrat vatten och söta kolsyrade drycker upptogs av Appeltofftska bryggeriet 1883. Bryggeriet drevs fortfarande vid torget och många Halmstadbor såg hur ölet kördes i de ”två blå” som de stora tunnorna kallades till fästningsvallen, där den tredje hästen, försprånghäst, tillspändes för att dra de tunga ölfaten uppför vallen.

 

 

På 1880-talet bosatte sig fyra skåningarna i Halmstad som hade två andra saker gemensamt. De hette Persson och kunde brygga svagdricka Den driftigaste av de fyra var Anders Persson som blev bryggeriidkaren år 1883 då han tog över Lindbloms gamla primitiva svagdricksbryggeri beläget i östra stadsdelen vid Gamla tull. Han värsta konkurrent under åtskilliga år, även han hette Anders Persson, drev sin verksamhet i fastigheten Hantverksgatan 5. Redan år 1885 flyttades den förstnämnde Anders Persson sin verksamheten till Klammerdammsgatan 6, tidningen Hallandspostens dåvarande fastighet.Inne på gården till denna fastighet låg smeden Hermans gamla sotiga smedja, som efter genomgripande ombyggnad blev en acceptabel lokal för svagdricksbryggeri. Lokalerna var låga och anspråkslösa med gjorde inget dåligt intryck. De hygieniska förhållandena var tillfredsställande. Men ledning för vatten saknades. Det för bryggeriet oumbärliga vattnet måste hämtas och med hästskjuts transporteras från källan vid Källegatan, där stadens förråd var beläget. Den dagliga förbrukningen av vatten uppgick till ca 500 liter men kunde vid högtider som jul och påsk fördubblas. Automatiska anordningar för tappning e.d. hade inte kommit i bruk, varför den färdiga brygden måste ösas med skopor från jäskar till kylskepp och sedan i träkaggar, vilka distribuerades till hushåll, storförbrukare och återförsäljare inom staden. Biprodukter som jäst och vört levererades i mån av tillgång till bagare och hemmabakande husmödrar. Det specialbryggda julölet hade den obeskrivliga förtjänsten att vara både gott och billigt, femtio öre kannan, varför efterfrågan oftast översteg bryggeriets tillverkningskapacitet. År 1885 gick produktionen så bra på Östra Bryggeriet så de kostade sig att teckna 2.000 kr i Halmstad-Bolmens Järnvägs AB. Under tiden 25 november 1885 – 12 november 1888 kan man läsa följande ur en protokollbok förd av ”Diskussionssällskapet”. Sällskapet ansåg att ölpriset väckte andar till liv. Skollärare Sven Sandquist, en av initiativtagarna till sällskapet fann ölet lika skadligt som sprit. Följaktligen borde det göras dyrare.

 

Samtidigt förordade han inte desto mindre ett gott öl, kraftigare och bättre än nuvarande. Bryggare Olof Persson som var särskilt inbjuden vid detta tillfälle gav en sakkunnig lektion i bryggandets ädla konst. Han framhöll, att bryggerinäringen trots billigt pris på malt och humle endast gav 3-4 % på aktiekapitalet. Appeltofftska bryggeriet hade på senare år inte gett överdrivet hög utdelning. Att Östra Bryggeriet däremot varit mera generöst berodde enligt talaren på bryggeriets bekväma läge, som sparade arbets- och drivkraft. Därutöver tillskrev talaren det goda resultatet, att bryggeriet var mindre nogräknat med malthalten. Laglig kontroll av denna vore lämplig för att utjämna förtjänsten bryggerierna emellan samtidigt som den öldrickande allmänheten garanterades ett kraftigt och gott öl. Enighet noterades: ölet borde förbättras. I samma veva diskuterades försäljningen av öl. Här enades man i uttalandet, att alla med rättigheter att sälja öl också borde få rättigheter att servera på stället. Lönsamheten i bryggeribranschen fortsatte, och 1889 hade välbeställda borgare i Halmstad planer på att starta ett tredje bryggeri. I juni samma år meddelandes att 75.000 kr var tecknade i aktier för ett blivande bryggeri norr om Tivolitorget, dvs platsen för nuvarande Örjansskolan. Av planerna blev emellertid intet.

 

 

1890-1900-talet

 

Östra Bryggeriets bryggmästare Sauber avled 1891. Han efterträddes av den tyske bryggmästaren M. F. Haberman. På dennes initiativ och efter ritningar av arkitekten Knut Beckeman uppfördes nya byggnader med tidsenlig bryggeriutrustning längs Gamletullsgatan. För byggnadsarbetet svarade firma Thunberg & Johansson, träarbetet gjorde snickare A Winberg, målningen O Högfeldt och betongarbetet Lomma Betongvarufabrik. Slutnotan löd på 32.000 kr för byggnaderna och 22.000 kr för inredningen. Med start 1891 hade Östra Bryggeriet visst inflytande över verksamhet på Halmstads största nöjesplats Furet. Bryggeriet bedrev ej själva verksamheten utan överlät utskänkningen till den nyanställde bryggmästaren Haberman som lyckades rycka upp anläggningen. Vid samma tidpunkt drev Appeltofftska Bryggeriet Laxön, staden andra nöjesplats. Det var hård konkurrens om kunderna öldrickarna ty öl var vad som mest serverades på bägge ställena. Detta till ett pris av mellan 8 och 12 öre sejdeln. Den 25 januari 1892 köpte Appeltofftska Bryggeriet av förmyndaren för handlanden B. Pettersson fastigheten Nr 146 till tillagd del av Nr 144 Litt B i södra roten, angränsande bolagets fastighet 157. Lördagen den 22 oktober 1892 begicks invigningskalaset och vid detta tackade handlanden C O Schéle i närvaro av styrelsen och andra inbjudna för väl utfört arbete. Inför nyårsfirandet 1892/1893 kunde Östra Bryggeriet bjuda ut lageröl för 80 öre , pilsner 90 öre, münchenöl 1:20, porter 1:80 och julöl 2 kr, allt per dussin i halvbuteljer. Sommarsäsongen 1893 arrenderade Haberman ut verksamheten på Furet till Bengt Olsson, senare känd nöjespappa på Laxön. Arrendet var så blygsamt som 100 kr, och då rörelsen gick bra, började andra personer kasta sina blickar på företaget, bland dem den kände källarmästaren Aug. Baertling, som bjöd över Olsson och fick överta rörelsen. Baertling anlade en liten trevlig restaurang på höjderna emot Nissan och drev denna under några år. Då han tillhandahöll även mat, började parken få en stor familjepublik. År 1894 hemställde Habermann till Styrelsen för Östra Bryggeriet om ett anslag på 600 kr för diverse nödvändiga tillbyggnader och reparationer, därvid han bland annat framhöll att konkurrentbryggeriet planerat att på Laxön förtaga betydande nybyggnader och reparationer såsom nybygge av kägelbana och uppförande av paviljong. Då Laxön med fullt skäl kunde anses som en svår konkurrent till Furet vädjade han om anslaget ifråga, vilket skulle användas till nytt golv på dansbanan, igångsättande av kägelbanan m.m., vilket allt kommer att i kostnad vida överstiga det begärda beloppet men skulle verifieras med räkningar. Arrendatorn av världshuset hade gentemot Haberman förbundit sig att ta sitt behov av maltdrycker och läskedrycker från Östra Bryggeriet. Slutligen framhåller Haberman i sin skrivelse, att Appeltofftska Bryggeriet stod för alla omkostnaderna på Laxön. Det begärda anslaget antas visa sig räntabelt genom ökad ölförsäljning. Försiktigtvis tillägger Haberman, att kontraktet med jordägaren gällde för ytterligare tre år. Man kan antaga att Haberman fick sina 600 kr och kunde göra sina förändringar av Furet. Disponent E M Beckeman avgick 1895, och som verkställande direktör utsågs förre löjtnant C.J.F. Dillberg för Östra Bryggeriet. Samma år efterträddes M F Habermann av bryggmästare Erik Anjou. Under 1890-talet hade Appeltofftska Bryggeriet ett jordbruk där nu Karl XI:s väg ligger. Appeltofftska hade även en trädgårdsanläggning där nu Radioplan och Gunillaparken ligger.

 

 

År 1896 flyttade bryggeriet Kronan sin tillverkning av pilsnerdricka till den av Persson inköpta fastigheten Köpmansgatan 35 vid Lilla Torg och inrymdes inne på gården i nybyggda, tidsenliga lokaler. För bryggeriet behov av prima vatten borrades en egen 80 fot djup brunn. Anders Perssons son Otto Persson hade genom praktik vid Ny Carlsbergs bryggeri i Köpenhamn förkovrat sig i faderns yrke. Han började nu arbeta i företaget, varvid den maskinella utrustningen utökades och lokalerna ytterligare moderniserades. I Köpenhamn hade Otto Persson lärt sig brygga en måltidsdricka, som såldes under benämningen Vitöl och på sin tid blev mycket populär, särskilt i Skåne. Sedan Appeltoffska bryggeriets aktiekapital 1897 höjts till 200.000 kr, beslöts vid bolagsstämman den 9 december 1897 att flytta bryggeriverksamheten från Stora Torg till sin nuvarande placering på ”Wester Katt”. För att få det fullt tid- och ändamålsenligt gjordes 1898 en större nybyggnad, den nuvarande stora mälteri- och brygghusbyggnad samt jäskällare, varigenom bryggeriet flyttades till sin nuvarande plats. Det var då väl inrättat med t.o.m. egen elektrisk generator förkraft och belysning, en av de första i Halmstad samt att till kontorslokal och disponentbostad inköpa den derintill belägna, läroverksadjunkten C. M. Petri tillhöriga södra delen eller Litt B av den s.k. Baertlingska trädgården, stadsäga Nr 543. Försvarsanläggningen ”Wester Katt” uppfördes i början på 1600-talet . Placeringen av bryggeriet på en fast fornlämning har förvånat många under årens lopp, men får förklaras genom äldre tiders bristande intresse för våra minnesmärken. Orsaken till att bryggeriet anlades på denna plats var bl a att ”Wester Katts” bastionskasematt redan 1849 kommit att användas för lagring av öl samt att det fanns tillgång till vatten, När bryggeriet uppfördes låg det i ett av stadens ytterområden, men inte på alltför långt avstånd till bostadsbebyggelse. Tillverkningsvärdet vid Appeltofftska Bryggeriet 1897 uppgick till 139.915 kr. Enligt 1897 gjorda anmälan till aktiebolagsregistret utgjordes bolagets styrelse då av Kaptenen J.A. Lagergren, vice Konsuln A.W. Angel och Lektor Fr. Andersson. Tillverkningsvärdet vid Östra Bryggeriet 1897 uppgick till 129.000 kr. Då bolaget samma år anmäldes till aktiebolagsregistret utgjorde aktiekapitalet 76.500 kr och bolagets styrelse bestod av C.J.F. Dillberg, Postmästaren P.H. Pyhlson och Gästgivaren A.R. Holm. Vid bolagsstämman 1898 avgick A. R. Holm och ersattes med Redaktören L. Danström. Appeltofftskas nya bryggeribyggnaden, innehållande både brygghus och mälteri, som uppfördes av byggmästaren Carl L. Andersson blev färdigt den 1 juli 1898. Och sedan inredningen och den maskinella utrustningen fullbordats, togs bryggeriet i bruk i december samma år. Det är samma byggnad som används än idag. Bolaget sålde därefter den 28 december 1898 fastigheterna Nr 157 och 146 med tillagd del av Nr 144 Litt B till Halmstads stad för 75.000 kr. Den 9 januari 1899 beslöts att bolagets aktiekapital skulle utgöra lägst 200.000 kr och högst 500.000 kr, varefter detsamma höjdes till 255.000 kr med varje aktie lydande på 100 kr

 

År 1899 grundade fabrikör Isak Bengtsson Bryggeriet Svalan. Rörelsen var första åren belägen vid Stationsgatan 7. I början på seklet fanns det ytterligare ett mindre bryggeriet i Halmstad som mest koncentrerade på tillverkning av svagdricka och vatten. Detta var bryggeriet Källan på Vattugatan. Bryggeriet levde kvar till fram till 50-talet. Vid bolagsstämmorna 1899 och 1900 gjordes det ändringar i bolagsordningen hos Östra Bryggeriet så att aktiekapitalet skulle utgöra lägst 76.500 kr och högst 200.000 kr. År 1900 utträdde Lagergren ur Appeltofftskas styrelse, som han tillhört sedan bolagets bildande, och i hans ställe invaldes Ingenjören Victor Fick. I Östra bryggeriets styrelse avgick Redaktören L. Danström och han ersattes av Sjömanshusombudsmannen Joh. Lindström 1901 avgick både Angel och Andersson ur Appeltofftskas styrelse och ersattes med Källarmästaren Emil Olsson och Sjömanshusombudsmannen Joh. Lindström. Tillverkningsvärdet vid Östra Bryggeriet 1901 uppgick till 198.700 kr. I Östra bryggeriets styrelse avgick Sjömanshusombudsmannen Joh. Lindström och han ersattes av Rektorn Erik Bökman. 1902 ersattes P.H. Pyhlson i Östra bryggeriets styrelse med Drätselkamreren Axel Wallgren Maltdrycksbeskattningen infördes 1903 och var då 18 öre pr. kg malt, motsvarande c:a 1 öre pr flaska. 1903 förordnande överheten om en maltskatt blev bryggeriet Kronan tvungen att sänka malthalten på sitt Vitöl från tolv till sex procent. Detta resulterade i att efterfrågan minskade, varför Persson fann sig nödsakad att lägga ner denna delen av tillverkningen. Till nya ledamöter i Appeltofftskas styrelse valdes 1904 ledamöter Grosshandlaren Olof August Nilsson och Arkitekten Knut Beckeman i stället för Fick och Olsson. Tillverkningsvärdet vid Östra Bryggeriet 1904 uppgick till 210.660 kr. År 1905 installerades en eldriven kylmaskin på Appeltofftska bryggeriet, vilken underlättar kylning av vörten och det jäsande ölet avsevärt. Innan kylmaskinen togs i drift hade Appeltofftskas kylt med hjälp av is utsågad från frusna sjöar. Tillverkningsvärdet var 1906 uppe i 185.425 kr.

 

På grund av ökad verksamhet flyttade Bryggeriet Svalan 1906 till sin egna fastighet på Furuvägen 30. Här fanns också ett eget mälteri. Verksamheten omfattade till en början tillverkning av svagdricka av olika typer, men i början på 1930-talet så installerades även en modern maskinuppsättning för tillverkning av läskedrycker av olika slag samt kolsyrat vatten. Företagets välkända produkter har en betydande avsättning i Halmstad med omnejd. AB Läskedrycksfabriken Necken startade sin verksamhet 1906 av direktör Johan Algernon Bengtsson. Adressen var Fredriksvallsgatan 11 på ”Televerks-tomten”. Bolaget ombildades till aktiebolag år 1932. Tillverkningen består av läskedrycker och vatten och företagets maskinella utrustningen är det modernaste man kunde ha vid den tidpunkten. Företaget innehar diplom från utställningarna i Halmstad år 1912 och 1929. Sex till åtta personer är anställda i bolaget. Tillverkningsvärdet vid Östra Bryggeriet 1906 uppgick till 179.850 kr. Aktiekapitalet fördubblades till 153.000 kr. År 1907 köpte bryggeriet en villa belägen i hörnet vid vägen mellan Halmstad och Fyllebro och vägen från Frännarpsfuru av herr A. T. Lindblom. I denna villa skulle bryggeriet öppna ölförsäljning Denna utskänkning hade tidigare legat i östra byggnaden på Lindbloms fastighet. Bryggeriets ölförsäljning pågick inte många år. Trafiken vid hörnet växte, och risken för kunderna att orientera sig i vägkorsningen efter besöket i krogen föranledde stadens myndigheter att efter ett 10-tal år att dra in försäljnings-rättigheterna. Vid bolagsstämman valdes Grosshandlaren S.J. Ingemanson i stället för Rektor Bökman. 1907 ersattes den senare, som avlidit med Järnhandlaren Aug. Hansson.

 

1910-1920-talet

 

1910 valdes efter avlidne Joh. Lindström Direktören Ola Svensson till ledamot i Appeltofftskas styrelse. 1911 ersatte hovrättsnotarien Bernh. Jönsson Aug Nilsson som avlidit. År 1912 startade bryggeriet Kronan även tillverkning av kolsyrat vatten och läskedrycker i olika varianter, som Hallonbrus, Smultronbrus och Mjöd. Särskilt sistnämnda artikeln med sin utpräglade maltsmak stod länge i ropet som en välsmakande bordsdryck. 1915 övergick Appeltofftska bryggeriet till växelström som staden levererade. År 1916 beslöt Östra bryggeriet bolagsstämma att aktiekapitalet skall utgöra lägst 150.000 kr och högst 350.000 kr. 1917 avgick Järnhandlanden Aug. Hansson ur styrelsen och i stället invaldes Direktör Erik Anjou som övertog posten som verkställande direktör vid Östra Bryggeriet.

 

Anders Persson avled 1919 varefter Otto Persson helt tog av företaget. Förutom ägaren sysselsatte bryggeriet några anställda. För tillverkningen svarade bryggmästare Georg ”Igge” Meuller, och transporterna till kunderna sköttes av chauffören Erik Eliasson, som stor precision manövrerade den breda lastbilen ut och in genom den trånga porten. Svagdrickan hade låg alkoholhalt och kunde drickas av både barn och nykterhetsfolk - speciellt välkänd är den sk ”Krondrickan”, prisbelönad på utställningen år 1912. En annan variant var s k dubbeldricka, som inte hade dubbel alkoholhalt men hade bättre smak och var dubbelt så dyr. Svagdrickan var enastående måltidsdryck i hemmen och blandades ofta med mjölk till en mild och välsmakande anrättning. Efterfrågan på Kronans goda drycker var stor, och särskilt juletid hörde det till traditionen, att man skulle ha en träkagge eller en 5- eller 10-litersflaska i träfodral med svag- eller dubbeldricka hemma i köket till skinkan, korven och grönkålen. 1919 höjdes aktiekapitalet på Östra Bryggeriet genom att aktieägarna erhöll en ny aktie för tre gamla och 1920 när de fick en ny aktie för två gamla. Detta löste man genom överföring av besparade vinstmedel till aktiekapital. Aktiekapitalet var nu uppe i 306.000 kr. År 1920 sker nästa stora förändring för Appeltofftska Bryggeri AB. Beckeman lämnar bolaget och ersätts av Fabrikören Carl Krönlein, tillhörande den kända svenska bryggeriidkarsläkten, tar över aktiemajoriteten i bryggeriet. Han satte igång med omfattande ombyggnad och modernisering av bryggeriet. I lager- och jäskällaren, där väggar och tak är vita och allt verkar ytterst rent och putsat står nu rader av glänsande vita invändigt glasemaljerade tanks. I tappningslokalerna infördes helautomatiska skölj- och tappningsanordningar, där ölet tappas automatiskt på flaskor, som korkas och etiketteras på ett sinrrikt sätt, utan att en hand behöver vidröra dem. Det är inte sällsynt, att antalet tappade buteljer uppgår till 40.000 om dagen. Även brygghuset moderniserades och ett mälteri med vacuumtorkanläggning för korn anlades. Vattnet tas från egen borrbrunn belägen på bryggeritomten och det är i biologiskt hänseende osedvanligt rent och för den skull synnerligen lämpligt till såväl bryggvatten som läskedrycker. Förutom maltdrycker tillverkar nämligen bolaget ända sedan 1883 även läskedrycker av alla slag och har i denna tillverkning fullt moderna maskinella anläggningar Den årliga omsättningen uppgår till 2 – 2,5 miljoner flaskor öl och 3 – 400.000 flaskor läskedrycker och kolsyrat vatten. Försäljningen äger rum över hela Halland och västra Småland. Östra bryggeriet aktiekapitalet höjdes till 408.000 kr 1921. 1923 ändrades bolagsordningen i Appeltoffska bryggeriet att aktiekapitalet skulle utgöra lägst 200.000 kr och högst 600.000 kr. 1926 utsågs Direktören Anders Krönlein och Disponenten Sixten Hacksell i Landskrona till styrelseledamöter i Appeltofftska bryggeriet. Erik Anjous son, disponent Bjarne Anjou efterträdde sin far 1927 som verkställande direktör vid Östra Bryggeriet. Han ansvarade för Östra Bryggeriet stora modernisering som startade 1930 och avslutades 1936. Efter denna så blev bryggeriet ett av de modernaste i landet. 1929 utträdde Dillberg och Wallgren ur Östra bryggeriets styrelse och ersattes med Bryggmästaren Karl Erik Anjou och Advokaten Olof Hammarsköld.

 

1930-1940-talet

 

Under 30- och 40-talen hade man på Appeltofftska Bryggeri AB endast bryggt öl med 2,8 viktprocent alkoholstyrka d.v.s. pilsner. 1930 valdes Juris Doktorn Karl Hillgård till styrelseledamot i Appeltofftska Bryggeriet efter den avlidne Ola Svensson.

 

Bryggeriet Kronan lever kvar i namnet Bryggaregatan. År 1930 skulle stadsfullmäktige döpa gatan, som idag passerar mellan Appeltofftska Bryggeriet och Servicehuset Karl XI, till Bleckslagaregatan. Innan namndopet hann ske, hade emellertid Appeltofftska Bryggeriet överlämnat viss del av stadsägan nr 554 till staden. Som villkor för gåvan begärde företaget att gatan skulle kallas Bryggaregatan med hänsyn till att såväl Appeltofftska Bryggeriet som Svagdricksbryggeriet Kronan var belägna i området. Och så fick det bli. År 1931 installerade Östra Bryggeriet nya maskiner för framställning av vichyvatten och läskedrycker. Detta för att de skulle hålla så hög kvalitet som möjligt. Redan 1938 så var denna anläggningen för liten på grund av en oavbruten stegrad omsättning. Då fick man installera en ny hypermodern helautomatiska anläggning vilken representerade det allra senaste ifråga om teknikens rön. 1932 höjdes aktiekapitalet i Appeltoffska bryggeriet till 510.000 kr genom att över föra över 255.000 kr från besparande vinstmedel och varje akties belopp höjdes från 100 till 200 kr. Tillverkningsvärdet vid Appeltofftska Bryggeriet respektive Östra Bryggeriet var 1934 525.738 kr respektive 400.000 kr. Bolagen sysselsatte detta år 29 respektive 22 arbetare. Vid Appeltofftska bryggeriets bolagsstämma 1936 omvaldes styrelsen jur.dr. KarlHillgård, Halmstad, direktör Anders Krönlein, Halmstad och disp. S Hacksell, Landskrona med dir. Cark Hammar, Halmstad och grosshandlare Ernst Thestrup, Nalmö som suppl. Utdelningen fastställdes i enlighet med styrelsens förslag till 6 %. Av besparade vinstmedel beslöts överföra 125.000 kr till dispositionsfond. Maltdrycksbeskattningen som infördes 1903 är nu uppe i 145 öre pr. kg malt, motsvarande 6,8 öre pr. Flaska. Från 1923 har maltbeskattningen höjts med 630 %. Beträffande bryggeriets nuvarande försäljning är de förlagd med huvudparten i Halmstad med omnejd, ett gott stycke in i Småland. Nederlag finnas i Varberg och Laholm. I Falkenberg har stadsfullmäktige på grund av lokalpatriotiska förhållande icke beviljat nederlagsrätt utan där sker försäljningen genom kringföring. 1935-36 2.750.000 flaskor malt- och läskedrycker och kolsyrat vatten. Ca 4.000 deciton korn förmältas årligen. 1936 var veckoförtjänsten 56:64 kr pr. vecka utom övertidsersättning. I tidningen Halland kan man läsa att lördagen den 5 december 1936 celebrerades Appeltofftska bryggeriet 100-årsjubileum på Grand Hotell, i vilket ett 60-talpersoner deltog. Bland de närvarande märktes representanter för Länsstyrelsenmed lanshövdingen Kjellman i spetsen och tre sonsöner till bryggeriets grundare, nämligen f.d. tulldirektör P.G. Appeltofft, direktör Charles Appeltofft och kassör Hugo Appeltofft, Oskarström. Bolagets verkställande direktör, ingenjören A. Krönlein hälsade gästerna välkomna och gav senare en återblick över bolagets utveckling, varvid han särskilt erinrade om grundarens betydelsefulla insats. F.d. tulldir. P. Appeltofft gav några glimtar från farfaderns arbete sådant det bl a återspeglats sig i tidningarnas annonsspalter. Styrelsens ordförande jur.dr. Karl Hillgård höll högtidstalet och landshövdingen Kjellman framförde sedermera gästernas tack och uttalande en förhoppning om fortsatt lyckosam utveckling för bolaget. Med anledning av jubiléet uppvaktades bolaget med blomsteruppsatser och ett flertal telegram. Östra bryggeriets styrelse överlämnade som gåva en dryckeskanna av silver. Man kan läsa i Tidningen Halland 1945 att efter moderniseringar i bryggeriet hos Appeltofftskas så kan man nu producera 3.500 läskedrycker per timma och 4 miljoner flaskor öl per år.

 

1950-1960-talet

 

Men Appeltoffskas vill utveckla ett starkare öl. I början på 50-talet fick bryggeriet som första i Sverige fram ett starköl av hög kvalitet. Detta öl var till en helt ägnat för export, eftersom det då inte var tillåtet att sälja denna ölstyrka i Sverige. År 1952 påbörjade Anders Krönleins son, Hans sin arbete som bryggmästare på Appeltoffska. Starkölsförsäljningen släpptes fri i Sverige 1955 och blev snabbt ett av Systembolagets mest sålda starköl och förblev så en längre tid. 1960 övertog Karl-Erik Anjou direktörposten på Östra Bryggeriet efter Bjarne Anjou. År 1961 övertog Hans Krönlein VD-posten för Appeltofftska Bryggeriet efter sin far Anders. Mellanölsinförandet 1965 gav åter ett uppsving för bryggerierna i Halmstad.

 

De nio sista åren 1970-1979

 

Konkurrensen mellan landets bryggerier hårdnade under 1970-talet, och många företag hade svårigheter att överleva. I nära samarbete med företagsledningarna för Halmstad båda bryggerier gjorde Livsmedelsarbetarförbundets avdelning i Halmstad en utredning. Detta resulterade i ett förslag om ett samgående mellan de båda bryggerierna. Den 1 november 1979 köptes Östra Bryggeriets kundregister av Appeltofftska Bryggeriet som blev ett av de få bryggerierna som ännu inte uppslukats av bryggerijätten Pripps. Vad som hände med de övriga delarna av Östra Bryggeriet vet ej författaren. I och med detta köp var en epok i Halmstads Bryggerihistoria med mer än ett lokalt bryggeri slut.

 

 

DEL II

 

Från korn till öl – Anno 1938 på Östra Bryggeriet

 

För att de värdefulla delarna i kornet skall kunna används på bryggeriet så måste det först malas till malt. Mältningen kan beskrivas på följande sätt. Först får kornet gro på konstlad väg, det torkas på ”kölnan” vid vissa bestämda grader för att det skall vara möjligt att få fram närings- och smakämnen så att ölet skall få dess ljus färg och goda smak. Malten förvaras i stora silobehållare. Från behållaren transporteras malten helt automatiskt till den hypermoderna maltkrossen. Den krossade malten vägs för att bryggeriet betalar skatt med 1,25 per kilo. Detta motsvarar ca 7 öre per flaska. I maskinrummet måste kylmaskinerna kontrolleras så att de förser hela bryggeriet med kyla. Detta är mycket viktigt då ölet under hela tillverkningsprocessen är ytterst känsligt för temperaturväxlingar. Skulle temperaturen stiga för mycket i lagerlokaler så kan miljoner flaskor öl bli förstörda. Östra bryggeriet har ett eget vattenverk. I maskinrummet finns vattenpumpen som pumpar upp 18.000 liter källarvatten per dygn. I brygghuset bryggs pilsnerölet av svensk malt och tjeckisk humle. Humlen anses som hälsobringande samt att den ger ölet en fin arom. Automatiska termometrar kontrollerar temperaturen och vi avsilningsbatteriet kontrolleras den mustiga vörten. Ölet kyldes på tredje våningen i kylskeppet. Hit transporterades den färdigkokta vörten med pumpar. Med egen kraft flöt ölet till de andra avdelningarna för vidare processer. Kylskeppshallen var uppfört av armerad betong med alldeles släta ytor så att ingen smuts eller damm kunde fastna. Kylskeppet var av 4.000 kg koppar. Här kyldes den kokande vörten till ca 50 grader, samtidigt den upptog syre skedde en del äggviteutfällningar. Kalluft sögs in genom särskilda kanaler, kyler ölet och försvinner genom ventiler i takåsen. Luftcirkulation sköttes av en stor propeller. Men vörten måste kylas ner till ca 7 grader på kylapparaten. Genom detta helt i vit kakel klädda rum blåstes kall, steriliseras luft som passerade ett filtersystem med vissa kemikalier. Detta väl genomtänkta kyl- och sterilseringssystem gör att inga infektioner kan skada ölets smak och hållbarhet. Ölet går därefter ner i den kakelklädda jäskällaren. Även denna lokal präglas av en nästan vetenskaplig renhet som hela anläggningen i övrigt, lokalen kyls även här med steriliserad luft. Ölet får jäsa i något av de 8 jäskaren av glasemaljerad stålplåt i ca en vecka. Snart kan man se ett gräddgult, aptitligt skum över ölet vilket betyder att jäsningen pågår normalt. Det är viktigt att kontrollera temperaturen för om den stiger som så snabbas jäsningen på och detta kan få negativ inverkan på ölets smak. I mäktiga led står de stora, vita tanks i lagerkällaren. Dessa tankar är också av glasemaljerad stålplåt och alldeles släta och utan hörn eller fogar invändigt så att de är lätta att göra rena. I tanksen lagras ölet i ca 3 månader för att mogna och här görs de sista avgörande processerna. Sammanlagt rymmer tanksen i lagerkällaren 1 miljon flaskor öl. Innan den färdiglagrade ölen tappas på flaskor får den passera ett filter som avskiljer alla jästceller och lämnar ett alldeles klart öl. Innan ölet skall fyllas på i flaskorna så får de tomflaskor som kommer till bryggeriet i varmt mottagande. De tvättas först i en sköljmaskin med varmt vatten och 65o sodalut minst 27 gånger. De kontrolleras så att de är alldeles rengjorda. De fylls på i tappmaskinen och försluts i korkmaskinen och förs vidare etiketteringsmaskinen där de förs med en etikett. Hela processen från att tomflaskan kommer till bryggeriet tills ny flaska med öl för försäljning görs utan någon mänsklig hand rör den. Ölet transportas till lagerrummet där de får stå tills de distribueras till Östra Bryggeriets många kunder i Halland och västra Småland. Transporterna sker med hjälp av bolagets 8 skåpbilar och 4 hästskjutsar.

 

 

DEL III

 

Viktiga personer i Halmstads bryggerihistoria

 

Anders Julius Ebeltofft, född 1729, död 1800, ryttmästare i Södra Skånska Dragonregementet ändrade släktnamnet till Appeltofft. Släkten Ebeltofft kom med Skåne till Sverige under 16000-talet. Författaren funderingar går här till den danska staden Ebeltoft på Jylland.

 

Handlanden Anders Julius Appeltofft var född den 20 mars 1800 i Gislöfs socken av Malmhus län. Han kom efter anställning i Landskrona år 1820 till Halmstad där han blev en framstående affärsman och skeppsredare. Han idkade omfattande affärer med spannmål och trävaror samt innehade en specerihandel vid Stora Torg i hörnet Storgatan. Han ägde fastigheter utmed halva norra sidan av Stora torg och bodde i en våning i hörnet mot Storgatan. Han ägde också åtskilliga marker i stadens norra och västra gärden (Brandtalyckan m.fl.). Han gifte sig i Halmstad den 15 november 1832 med Hedvig Elisabet Heuman, född i Halmstad den 15 november 1808, död där den 30/1 1887 i sin villa Hedvigsfrid i stadens östra förstad. Hon var dotter till Apotekare Carl Gustaf Heuman och Hedvig Elisabet Hagström född i Malmö 1770, död i Halmstad 18 november 1808. Anders Julius Appeltofft avled den 22 september 1851.

 

Per Gustaf Appeltofft var född den 11 januari 1834. Han övertog faderns spannmålsaffär och bryggerirörelse. Han började sedermera 1862 under firma Appeltofft & Co handel med frö och trädgårdsalster samt anlade å lägenhet ”Sommarlust” i södra förstaden en mönsterträdgård. Han gifte sig med Hilda Amelia Peters. Han avled den 3 oktober 1886 på sin egendom Sommarlust.

 

Eric Malcolm Beckeman, född i Trollhättan den 24 februari 1818, kom 1836 till Halmstad som handelsbokhållare hos Handlanden Mattsson och erhöll sedermera enahanda anställning hos Handlanden Renström. Den 22 augusti 1846 erhöll han burskap som handlande och bedrev en tid handelsrörelse i bolag med G. Hammar under firma Hammar Beckeman. Under 1860 och 1870-talet ombesörjde Beckeman utskeppningarna från Halmstad af Laholms sågverks tillverkningar. Han blef 1875 brittisk vice konsul. Gift med Maria Svenssonavled han i Halmstad den 20 juli 1896.

 

John Mikael Adam Sauber var född i Bayern 1835, inflttade till Halmstad 1863 och avled den 5 maj 1891 i en ålder av 56 år och 4 månader.

 

Carl Johan Fredrik Dillberg föddes den 7 november 1848 som son till Handlanden och Ångbåtsredaren J.P. Dillberg. Efter skolstudier vistades han 1862-1863 ett år i Lübeck och inträdde efter återkomsten vid krigsskolan på Karlberg, där han avlade officersexamen den 28 februari 1871. Den 10 mars samma år brev han underlöjtnant vid Kronobergs regemente, varifrån han tog avsked 1873, och erhöll därefter anställning i Hallands Ångbåtsaktiebolags tjänst. Han invaldes i detta bolags styrelse 1873 och brev 1884 dess vice verkställande direktör. Åren 1872-1923 var han agent för Brand- och Livförsäkringsbolaget Skandia. Han var ledamot av Stadsfullmäktige 1889-1916, av Hamnstyrelsen 1885-1910, där han 1897 blev verkställande direktör och 1901 ordförande, samt av Drätselkammaren, Byggnadsnämnden och Brandstyrelsen.

 

Erik Anjou var född i Norrköping den 8 juli 1870, inträdde i bryggeriyrket 1887 och blev efter att ha praktiserat i in- och utlandet bryggmästare vid Eskilstuna 1892-1895. Han avled på Alenäs gård i Breared den 7 maj 1932.

 

Johan Algernon Bengtsson är född i Harplinge socken av Hallands län den 3 augusti 1883 och gifte sig 1912 med Anna Gunnarsson. Barn: Mary född 1920. Han började efter slutad skolgång att praktisera i yrket och innehade en tid anställning på Hallands Vinfabrik.

 

 

 

DEL IV

 

Att bedriva rörelsen krävde en noggrannhet och exakthet i löpande verksamhet. Här nedan kan ni ta del av de instruktionen för styrelsen och anställda som antogs vid bolagsstämman 1861

 

INSTRUKTION

FÖR STYRELSEN OCH TJENSTE-PERSONALEN VID APPELTOFFTSKA BRYGGERI-AKTIE-BOLAGET I HALMSTAD

ANTAGEN PÅ BOLAGSSTÄMMA

DEN 24 AUGUSTI 1861

 

§ 1

 

Styrelsen har att ställa sig till noggrann efterrättelse så väl hvad Bolags-reglorne, som Aktie-Bolags-lagen, innehåller och föreskrifver.

 

§ 2

 

Styrelsens ordinarie ledamöter åligger att turvis hvar sin månad infinna sig sista dagen i veckan på Bolagets Contor, för att tillse att räkenskaperne äro i ordning, contanta beloppet af veckans försäljning ordentligt blifvit i Banken insatt, expedition af ingångne ordres verkställd, öfverräkna och inventera af Bokhållaren omhänder hafvande alger af buteljeradt öl och jemföra Bokhållarens och Bryggarens noteringar.

 

§ 3

 

Styrelsen åligger att tillse att all Bolagets egendom hålles försäkrad: den fasta för det belopp, som på Bolags-stämma bestämmes och lösegendomen till dess ungefärliga värde.

 

§ 4

 

Vid försäljning af varor på credit får icke till enskild person lemnas för högre belopp än 1.000 rdr rmt, utan att hela Styrelsens tanka derom inhemtas.

 

§ 5

 

Alla skriftliga afhandlingar och förbindelser, såsom reverser, accepter m. M. Skola, för att för bolaget vara bindande, undertecknas af hela Styrelsen, men vid remissors erkännande, fullmakter för indrifning af fordringar, bevakning i concurser o. s. v. Erfordras endast månadsdirektörens underskrift. Räkningar och fakturor undertecknas af Bokhållaren.

 

§ 6

 

Bokhållare, Bryggmästare, Källarepiga, Stalldrängar och pojkar antagas och afskedas af Styrelsen, hvaremot Bryggeridrängarne städjas och entledigas af Bryggmästaren. Löneförmånerna bestämmas för Bokhållaren och Bryggmästaren af Bolaget och för öfriga personalen af Styrelsen och sker aflöningen till dem vid hvarje månads slut.

 

§ 7

 

Vid fråga om mindre reparationers verkställande å Bolagets fasta egendomar, inköp af större partier Rudimaterier, såsom Korn, Humle, Hartz, Kol etc. skall Styrelsen vara fulltalig, för att i något af dessa ämnen fatta beslut.

 

§ 8

 

Styrelsen, inom hvilken för besluts fattande tvenne bör vara om beslutet ense, sammanträder vid början af hvarje månad på Bolagets Contor, då månads-Direktören och Bokhållaren böra afgifva berättelse om hvad som under föregående månad sig i affärerne tilldragit.

 

§ 9

 

Styrelsen må icke under någon förevändning för Bolagets räkning ingå uti andra affärer och transactioner än som med Bolagets Bryggerirörelse står i oskiljaktigt sammanhang.

 

§ 10

 

Alla handlingar af värde, såsom Åtkomsthandlingar, Assurancepolicier, Contracter, Låne-Documenter o.s.v. skola under gemensam vård bevaras af Styrelsen uti en Kassakista, hvartill Ledamot har sin olika nyckel.

 

§ 11

 

Arbetspersonalen vid Bryggeriet utgöres af en Bryggmästare, en Bokhållare, en källarepiga, nio Bryggeri- och två Stalldrängar, samt tvenne Pojkar för buteljers rengöring etc.

 

§ 12

 

Bryggmästaren förestår och ansvarar för mältningen, bryggningen och Ölets vidare behandling, samt dess aftappning på buteljer, emottager Korn av Bokhållaren efter mått, för att deraf bereda Malt och återlemnar Maltet efter mått. Efter hvarje brygg uppgifver Bryggmästaren till Bokhållaren qvaliteten af Öl, Drica, Mäsk etc. äfvensom vid aftappning på buteljer huru många dussin han deraf utlemnat. All Öl och Drica på fat är under Bryggmästarens vård och utlemnas af honom endast på reqvisition af Bokhållaren, som derför uppbär liqvid, så att Bryggmästaren icke eger taga befattning med försäljningen.

 

§ 13

 

Bokhållaren, som är Cassör och Bokförare, har under sin vård lagret af Korn, Malt, Humle, Hartz, Kork, på buteljer aftappdt Öl och Cassan. All försäljning och incassering, nedpackning af buteljer och afsändning ser genom Bokhållaren ensamt, äfvensom han skall hålla reda på inkommande tombuteljer och fat. Han utlemnar tombuteljer till Pojkarne till rengöring och emottager de rengjorde, hvilka sedan i mån af behov utlemnas till Bryggmästaren, för buteljering af Öl. Allt hvad Bokhållhållaren utlemnar och emottager noteras genast i en annotationsbok för att derefter införas å sina särskilda Conti. Influtne penningar insättas hvarje onsdag och lördag på Banken. Till biträde vid utleverering och packning af Öl etc. har han en af Bryggeri-Drängarne, hvilken dock bör biträda med mäskningen. Börande Bryggmästaren och Bokhållaren i öfrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter som lemnas av månads-Direktören.

 

§ 14

 

Källarepigan aflemnar hvarje dag contanta försäljningsbeloppet till Bokhållaren, som vid hvarje veckas slut hos henne verkställer inventering.

 

§ 15

 

Denna instruction gäller från den dag den antages till nästa Bolags-stämma och kan blott ändras genom beslut, i den ordning fattadt, som bolagsreglorne föreskrifva.

 

 

 

Källor

 

Samtal med Bertil Blom, född 1923 på Strömgatan i Halmstad

Samtal med Tage Krönlein, marknadschef på Krönleins Bryggeri AB

Tidningen Halland måndagen den 7 december 1936

Tidningen Halland lördagen den 27 oktober 1945

Lars Trulsson, Halmstads historia, del II, Bulls tryckeri Halmstad, 1968

Sven A. Nilsson, Halmstads historia, del III, Bulls tryckeri Halmstad, 1987

Eric Hägges privata sakregister till halländska tidningar

Föreningen Gamla Halmstad register för årsböcker 1944-64

Föreningen Gamla Halmstad register för årsböcker 1965-88

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1931, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1936, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1950, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1951, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1954, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1955, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1962, Bulls tryckeri Halmstad

Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1973, Bulls tryckeri Halmstad

Gamla Halmstad i ord och bild, en minnesbok utgiven i anledningen av Föreningen Gamla Halmstads 50-års jubileum, Bulls Tryckeri i Halmstad 1973

Sveriges privata företagare, Göteborg och Bhohus län, Hallands län, Förlaget svensk hembygd, Uppsala 1942.

Beskrivning över Halmstad med omnejd, Förlags A.-B. Fournir, Stockholm 1937

Östra Bryggeriet 75 år, 1863 – 1938, Meijels Bokhandel 1938

Sven Aremar, Halmstad – kors och tvärs i tid och rum, Bokförlaget Settern 1991

Sven Aremar, Staden – Havet – Människor, Läsebok om Halmstad, Bokförlaget Settern 1993

Krönleins Bryggeri hemsida

Gamla Halmstads hemsida

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved