1820-1875

 

 

 

S:t Johanneslogen Oscar åren 1820-1876

 

 

S:t Johanneslogen Oscar instituerades under högtidliga former den 1 december 1820, vid vilket tillfälle även dess förste OM installerades i sitt ämbete. Protokollet över dessa tilldragelser är värt att återgivas.

 

Sedan IX Provinsens V S V och M H Maj:t vår Allernådigste Konung och Herre Carl XIV Johan i Nåder utnämnt och förordnat Landshövdingen, Ståthållaren och Riddaren av Kungliga Svärdsorden Lars Arnell till OM uti S:t Johanneslogen Oscar här i Halmstad och denna dag tillika i nåder blivit bestämd till OM’s Installation och Logens första sammanträde, så hade på Den V S V:s Nådiga befallning Broder Riddare och kommendör med Röda Korset, Stora Lands Logens S:t L Provinsialmästare för Provinsiallogen i Kristianstad, Ryttmästaren, Friherre Andr Sigfrid Rålamb sig infunnit för att förrätta denna Installationsakt, vilket i föreskriven ordning med vanlig högtidlighet nu för sig gick, då flera besökande bröder av högre och lägre grader behagade vara på plats, varefter på OM om det givna befallning skreds till votering av DM av de därtill föreslagna: Carl von Krassow, Majoren Salomon Ehrenborg och Löjtnant Gustaf Modensvärd, av vilka Broder Krassow erhöll enhällig kallelse och blev därtill dubbad samt antecknad uti logens matrikel.

 

Sedermera enligt Ordens lagar behagade OM att till logens Förste Bevakande Broder utnämna Majoren Salomon Ehrenborg och till Andre Bevakande Löjtnant Gustaf Modensvärd. Till Talman Kyrkoherde Daniel Kullberg. Till Ceremoni Mästare Handlaren Gustaf Hjortberg. Till Sekreterare undertecknad Landskamrerare. Till val av logens Skatt Mästare skedde omröstning, varvid enhälligt kallade Kammar Rätts Rådet, Land Räntmästaren och Riddaren av Kungliga Vasa Orden Anton Lauterbach. Till Introduktions Broder behagade OM utnämna Lagmannen och Häradshövdingen Carl Aspelin. Samtliga logens ämbetsmän undantag av Introduktions Broder som var frånvarande, dubbades och infördes i logens matrikel.

 

Insamlingen till de Fattiga utgjorde 15 Riksdaler 15 skilling Banco. Logens slutades

 

In fidem protocolli

 

N Fischerström

 

Den gällde nu för den unga logen att med nit och ihärdighet ta upp arbetet. Så skedde också. Eftermiddagen den 1 december hölls sammanträde, varvid ballotering företogs över regementets- och lasarettsläkaren Johan Hinric Ratzkijs samt Rector Schola i Halmstad Magister Eric Daniel Kidron. Den senare skulle under de kommande decennierna komma att som Talman och tolkare vid högtidliga tillfällen av brödernas tankar och känslor inta en främmande roll inom logen. För logelokalernas iståndsättande och underhållande behövdes tillgång på hantverkare inom brödrakretsen, varjämte även ”betjänande bröder” behövdes. Det heter också i protokollet för eftermiddagssammanträdet den 1/12: ”OM behagade tillkännagiva, att V S V hade i Nåder meddelat Dispens för tredje hantverkare och tredje Betjänande bröder att till S:t Johannes Mästare få antas i och för logens behov och hade till de förre blivit av OM utsedde Målaren Peter Hallberg, Snickaren Nils Petter Lundin och Sadelmakaren Jonas Holmqvist och till de senare eller Betjänande bröder, Slottsvaktmästaren Bengt Sjöberg, Fånge Gewaldiern Gustaf Ljungdahl och Betjänten Julius Malmborg, vilka utom Sadelmakaren Holmqvist var på plats för att undgå reception. Samtliga nu nämnda, jämte Ratzskij och Kidron, tillsammans 7, blev vid detta sammanträde till Lärlingebröder antagna, Besökande Broder Adolph Fredrik Backman uppvisade förpassningsbrev av den 7 maj 1819 från S:t Johanneslogen Le Francais de Louis i Marselles.

 

Den 2 december hölls på förmiddagen Medbrodersloge, varvid de föregående dag nyantagna medlemmarna befordrades. Samma dag på eftermiddagen recipierade i Lärlingegraden tre sökande. Den 4 december om förmiddagen gavs Mästargraden åt fem Medbröder samt intogs om eftermiddagen samma dag två nya medlemmar nämligen Häradshövdingen Jonas Borelius och Landssekreterare i Länet Lagman Malte Dahl.

 

Även den 5 december arbetades på både för- och eftermiddagen. Då recipierades bl a apotekaren Daniel Petter von Sydow, vilken härmed började sin långa, välsignelsebringande frimurarbana.

 

Logens lokalfråga torde säkerligen flera gånger varit föremål för överläggning, fastän där om inte nämns förrän i protokollet över den ekonomiloge som hölls på eftermiddagen den 12 december. OM tillkännagav, att ändamålet med detta sammanträde var att välja en kommitté, som fick till uppdrag att S:t Johanneslogen Oscars ekonomiska ärenden, genom inköp av Hus för logens sammanträden, anskaffande av möbler mm. Till vilkens kommitté ledamöter borde utses 4 personer av minst S:t Johannes mästaregrad. Och då logens ledamöter med Herr Ordföranden delade här lika tänkesätt, så skreds till val av nyssnämnda kommitté, som, utom Herr Landshövdingen, Ståthållaren och Riddaren vilken i egenskap av logens Ordförande, tillika är Ordförande uti så beskaffad Kommitté, skulle så nämnt, bestå av fyra ledamöter, vartill i behörig ordning utsågs och förordnandes bröderna Carl v. Krassow, Anton Lauterbach, Gustaf Modensvärd och Petter Hallberg, för vilka ledamöter skall utfärdas särskild instruktion, men emellertid för närvarande ges i uppdrag att med fullmakt och myndighet på logens vägnar ingå och avsluta köp om för förutnämnde ändamål tjänligt hus, underteckna om det köpekontrakt och köpebrev samt för köpesumman utställda revers, också sedermera försälja eller bortarrendera de ett sådant hus tillhöriga särskilda lägenheter, vilka för logens inte behövs och i övrigt sköta om densammas under tiden förefallande ekonomiska angelägenheter, under för berörde åliggande till bevis varom protokollsutdrag skulle meddelas. Ut supra. Detta protokoll är inte undertecknat, men vid ett par dagar efter ekonomilogen hållen receptionsloge upplästes till justerande protokollsutdrag av en 12 december, varjämte OM avlämnade förbindelse.

 

 

Den tillsatta byggnadskommitténs verksamhet omnämndes i tillgängliga handlingar endast en gång, nämligen i protokollet den 18 april 1821, som berättar: S D Tillkännagavs att byggnadskommittén skulle sammanträda nästa fredag. Emellertid syns den ha arbetat med kraft och framgång, eftersom lagfartsboken för Halmstads stad upplyser, att logen den 12 februari 1821 erhöll lagfart på tomten nr. Östra Roten tillika med 2 tomter vid ån och utmarksjordar. På denna tomt hade Kristian IV av åt sin morganatiska gemål Kirsten Munk. Byggnaden, som ännu finns kvar, är av gediget grönglaserat tegel samt utgör en av Halmstads sevärdheter. Det var alltså till detta hus som Oscarslogen blivit ägare. Arbetena med att iordningställa husets för sitt ändamål bedrevs med all fart, så att logearbetena kunde börja redan den 14 september 1821. Härom säger protokollet för nämnda dag: Sedan det Lokal uti Huset, som logen för sitt ändamål inköpt, blivit färdigt och logens tillhörigheter blivit ditflyttade, öppnade och invigde OM logen med ett tal i den samma.

 

 

Emellertid torde innehavandet av det egna hemmet ha varit ekonomiskt betungande, eftersom den 4 januari 1823 omtalar protokollet av den broder Ratzkij avlämnades redogörelse för de av en del bröder insamlade medel till verkställighet av åtskilliga reparationer och förändringar av logens hus. Att dessa reparationer företagits omedelbart, får man väl sluta till av det, att inga sammanträden hölls från den 19 februari till den 23 oktober samma år.

 

 

Redan kort därefter eller den 24 juli 1824 framställde OM nödvändigheten för samhället att överväga, vilket som var med största fördelen förenat att behålla huset eller att sälja det samma och önskade han att tillsätta en kommitté nedsattes, till var Ordförande han utnämndes den DM Broder Krassow, bestående utom dess av fyra av Samhället själv utvalda ledamöter, vilken samtliga brödernas hörande tog saken i övervägande, avgjorde densamma och i det fall att försäljning blev beslutad om denna Försäljning bestyrde, antingen med villkor att vissa år få begagna logerummen eller också ovillkorligt. Val företogs och rösterna föll för Broder Hammar med 15, bröderna Dahl och Fischerström med vardera 11 och bröderna Kidron och von Sydow med vardera 6 röster, varför lottning skedde emellan de två senare, då Broder Sydow blev ledamot.

 

Förmodligen lyckades det kommittén att snart nog sälja huset med villkor, att logerummen fick användas, tills ny lokal hunnit anskaffas. I protokollet för den 11 april 1826 heter det OM tillkännagav, att uti Herr Ekmans gård rum för logen blivit hyrde på 5 år, räknat från instundande Michaeli mot 100 Riksdaler Riksgäld om året och att Ekman på OM ansvar fått i förskott låna 200 Riksdaler Banco mot att betala ränta.

 

Nämnda Ekman var gästgivaren Johan Ekman, vilken enligt anteckningar i Halmstads kyrkoböcker var född 1778 och vid tiden omkring 1830 bedrev gästgiverirörelse i Östra Roten 48, den sedermera så kallade Wredska fastigheten vid Storgatan (som på 1920-talet inrymde stora Biografen).

 

Hos honom försiggicks nu logearbetena till den 30 september 1834, då logens första sammanträde skedde hos stadsvaktmästaren G. Möllerstedt arrenderande Lokal. Några månader innan, eller närmare bestämt den 16 april 1834, hade logen nämligen på framställning av OM beslutat att för nästa år hyra rum för frimurarlogens lokal hos vaktmästare Möllerstedt mot en erbjuden hyra av 75 Riksdaler Riksgäld; utsågs med honom att upprätta Kontakt bröderna D P von Sydow samt C.F. Pyhlsson.

 

Stadsvaktmästaren Möllerstedt innehade ett tvåvåningars trähus, beläget på Östra Roten 49, på den plats, där Halmstad Elektricitetsverk då låg. På grund av husets gula färg gick det under namnet ”Gula Brickan”. Det innehöll bland annat en större sal, där baler och andra nöjestillställningar brukade hållas under Möllerstedts överseende och ledning. På samma rote, fastän åt Storgatan, låg stadens ”Skol- och Rådhus, den gamla minnesrika byggnad, som på 1920-talet inrymde Systembolaget i Halmstad.

 

Man syns emellertid inte trivts som allra bäst i ”Vaktmästare Möllerstedts Lokal”, helt säkert beroende på besväret och svårigheterna med logens iordningställande för varje sammanträde i de rum, som andra dagar var upptagna för tillställningar av skilda slag. Det står därför i protokollet den 22 november 1842: Nu beslöts, vad förut varit påtänkt, att logen skulle flyttas till övre våningen av Guldsmeden G. Thulins Hus vid Storgatan, det rummen endast kommer att stå för logens räkning och lägenheten i övrigt är mera bekväm. Hyreskontrakt skall upprättas på fem års tid räknat från den 1:e februari utan att där under på någondera sidan kunna i något fall rubbas även om huset kommer att försäljas under den bestämda hyrestiden.

 

 

 

Den årliga hyran skall utgöra 100 Riksdaler Riksgäld samt den nya inredningen bekostas av logens kassa. – Guldsmed Thulins Hus vid Storgatan är detsamma som då innehåller Ahlbergs bokhandel med adressnummer 19. Logelokalerna befann sig på andra våningen, under det Thulin hade sin butik på ena sidan och sin verkstad och bostad på andra sidan om ingången till undra våningen, till vilken ledde en hög, ett gott stycke ut på gatan skjutande trappa.

 

Trots det bindande kontraktet med Thulin syns logen ha fritagits från dess bestämmelser, eftersom den 8 oktober 1844, efter hållen medbrodersloge, berättar protokollet: Ett med broder Möllerstedt upprättat hyreskontrakt på den av logen hittills använda lokal för en tidsrymd av fem år räknat från den 1 april till samma tid år 1849 föredrogs av OM samt efter uppläsandet av samma, godkändes av samtliga ledamöter.

 

Man skulle sålunda flytta tillbaka till ”Gula Brickan”, men vantrevnaden tyckes mycket snart åter ha inställt sig, eftersom den 16 november 1847 föredrogs frågan om flyttning av logen varvid av DM anmälde, att vaktmästare Möllerstedt är benägen ju förr dess hellre att avstå det innehavande kontakt med logen om lokal för loge göromål och att Källarmästare Sjögren som här själv närvarande tillkännagav, att var benägen emot samma villkor, vilka Möllerstedt tillgodonjutit eller 50 Riksdaler Blanco årligen lämna logelokal i dess härstädes ägande större hus med de bekvämligheter i övrigt, som billigtvis kan ifrågasättas i följd var av beslut fattas, att kontrakt med Sjögren skulle avslutas på logens vägnar genom Bokhandlaren J. Johansson och Ombudsmannen B. M. Lundin.

 

 

Detta kontrakt var redan till högtidsdagen samma år uppsatt och färdigt. Det heter där om i 1847 års berättelse: På förekommen fråga om logens flyttning till av källarmästaren Sjögren upplåten lokal, har bröderna Lundin och Johansson blivit anmodade att med vidkommande personer om det uppgöra, till vilket ändamål hyreskontrakt blivit med Sjögren upprättat, och logens med broder Möllerstedt förut hade ännu inte utgångna kontrakt annullerat med hans eget medgivande, och skall till den nya lokalen flytta den 1 januari 1848. Enligt kyrkoböckerna var gästgivaren Anders Sjögren född 1805, bedrev åren omkring 1839-1845 en gästgiverirörelse på Östra Roten 48 (sedermera Wredska fastigheten). Hans gästgiverirörelse flyttade sedan till Östra Roten 107, (dåvarande Thorénska fastigheten) vid Stortorget. I denna fastighet fanns logelokalerna inrymda på andra våningen i hörnet Stortorget (Brogatan) och Nygatan.

 

Hos Sjögren bedrevs nu Oscarslogen logearbetena i flera år. De följande 7 till 8 årens protokoll nämna ingenting om någon lokalförändring. Men den 19 november 1856 lämnar protokollet följande upplysning: Logen, som att blivit flyttad denna dag till den handlaren C.C. Lindmans hus och tillkännagavs av OM den hyran för denna lägenhet blivit överenskommen till 80 Riksdaler Banco per år och det uppdrogs till bröderna Lundgren och Lundström, att uppgöra och avsluta kontraktet härom.

 

Enligt upplysningar, som inhämtats ur lagfartsboken för Halmstads stad, var handlaren C.C. Lindmans hus beläget på Östra roten 58, alltså samma hus, på vilket Oscarslogen erhöll lagfart den 12 februari 1821 samt under ett par år ägde.

 

Tanken på att skaffa logen ett eget hem lämnade aldrig de män, åt vilka logens ledning var anförtrodd. ”Kommittéer” och ”deputationer” utsågs tid efter annan för att undersöka möjligheten för genomförandet av dessa planer, men deras strävanden syns alltid ha strandat på oöverstigliga ekonomiska svårigheter. Nya förhoppningar på ett eget hem framkallades genom upplysning, som den 10 oktober 1855 lämnades av ABB, Skolrektor Lennart Åberg som anmälde att ett lån kan fås i Stockholm till logens inventariers upphjälpande enligt muntligt yttrande av den kammarrådet Tauvon, vilket ärende uppsköts till vidare behandling, till en mer talrik loge samlat sig.

 

Det skulle emellertid dröja till den 15 mars 1859, innan några effektivare åtgärder vidtogs för att realisera planen på anskaffande av ett eget hem. Det heter i protokollet för sistnämnda dagen: I anledning av OM’s framställning att i och för att undvika de ofta förekommande flyttningar av logen försöka köpa ett för logens sammankomster behövligt hus, instämde samtliga närvarande ledamöter i behovet här av samt uppdrogs enhälligt åt OM jämte övriga ämbetsmän att vidta förberedande åtgärder här vid såväl beträffande inköp av ett passande hus som också att till Stora Lands Logens Drätseldirektorium, ingå med ansökan att mot billigaste villkor erhålla ett för detta ändamål behövligt lån.

 

Detta uppdrag synes inte haft till åsyftat resultat, Protokollerna nämna heller ingenting. På högtidsdagen 1862 föredrog Broder Sandberg ett av honom uppsatt projekt rörande anskaffande af egen byggnad för denna loge m.m., och utsågs till DM för att ta denna viktiga angelägenhet i övervägande OM (D. P. v. Sydow), DM (I A Wallberg), T (Skolrektor L Åberg) förslagsställaren (2 B.B.), C.M. (Källarmästare Fredrik Mårtensson) och S. (v. Häradshövdingen A. de Maré). Även denna kommitté tycks inte ha uppnått något positivt resultat. Det skulle dröja ännu några år, innan det uppslag gavs, som framdeles skulle visa sig vara det enda praktiskt och ekonomiskt riktiga för att få en egen logebyggnad till stånd.

 

I protokollet för den 1 december 1868 heter det: § 5. Under högtidsmåltidslogen insamlades till de fattiga 23 Riksdaler 10 öre och till de tjänande bröderna 60 Riksdaler 88 öre, var jämte på broder Söderbergs förslag att bildande av en fond för framtida byggande av eget hus som grundplåt till en dylik byggnadsfond insamlades 72 Riksdaler 50 öre av de närvarande vid måltidslogen och skulle dels lista utfärdas för att lämna till de bröder, vilka inte bevistat måltidslogen, tillfälle att på samma lista teckna bidrag till byggnadsfonden, dels och dit överföra den kapitaliserade Johannesdalern.

 

Broder Söderberg var dåvarande ABB Gustaf Söderberg, som var köpman och ägde fastigheten Nr. 17 Storgatan. I andra våningen av detta hus höll Oscarslogen vid denna tid sina sammanträden, sedan den flyttat från handlaren C.C. Lindman. När denna flyttning försiggick står inte omnämnt i protokollen, men troligen skedde den tämligen snart efter Lindmans död, vilken inträffande under året 1857.

 

Man kan med bestämdhet säga, att det var denna lyckliga tanke hos Gustaf Söderberg – att samla en grundplåt samt att skaffa bidrag till byggnadsfonden genom teckningslistor – som gjorde, att det inte skulle dröja många år, förrän logen hade ett eget hem. Vid högtidsdagen den 1/12 1870 insamlades till byggnadsfonden 95 Riksdaler, varjämte tillkännagavs, att i förbindelser som bidrag till logebyggnad tecknats 3 650 kronor. Under högtidslogen 1871 insamlades för samma ändamål 144 Riksdaler 77 öre samt tecknades i bidrag 100 Riksdaler.

 

År 1871 hade man återigen måste byta lokal, eftersom Oscarlogen dittills begagnade lokaler i Söderbergska fastigheten hyrts av Kungliga Telegrafverket. Man hade nu för sina sammanträden hyrt ”Wreds salong”, samma lokal, som Oscarslogen en gång förr begagnat nämligen på 1820-1830-talen, då gästgivaren Ekman där bedrev sin rörelse (se ovan!).

 

Det är helt naturligt, att man var utledsen vid dessa ständiga flyttningar, vilka dessutom medförde svåra olägenheter för arbetets riktiga bedrivande, så som man skulle önskat. Alla ansträngde sig till det yttersta för att nå det så livligt åtrådda målet, ett eget hem för logen. Den 29 april 1872 står följande tillägg till protokollet: § 3. På framställning av OM önskan, att logen kunde erhålla en egen lokal, och att Byggnadskassan, som nu utgör omkring 4 500 Riksdaler riksmynt genom bidrag ökades så att byggnad om möjligt snart nog kunde företags, verkställdes nu teckning av ytterligare bidrag enligt särskild förteckning, var jämte S.F. Broder G. Söderberg åtog sig att vidare tillhandahålla teckningslista, även som till Byggnadskommitté utsågs följande nio bröder, nämligen: OM, D.P. v Sydow, Bröderna I Wallberg, C.W. Wallberg, Carl Staël von Holstein, A.W. Angel, J.H. Simonsen, C. von Sydow, H.W. Hallberg och W.A. Wred, vilka hade att ta nödiga förberedande åtgärder för åstadkommande av egen byggnad för logen. Påföljande högtidsdag, som hölls den 2 december 1872, insamlades till Byggnadsfonden 190 Riksdaler 45 öre.

 

Den genom insamla på högtidsdagarna samt genom tecknade bidrag hittills åstadkomna byggnadsfond var naturligtvis otillräcklig för det avsedda ändamålet, uppförande och inredning av en logebyggnad å den tomt vid Köpmansgatan, som byggnadskommitterade för detta ändamål förvärvat. Ett byggnadslån måste tas upp, för vars amortering bröderna uppmanades att på lista teckna årliga bidrag. § 2 i protokollet av den 2 oktober 1873 lyder:

 

OM föredrog en föreslagen teckningslista för årliga bidrag till en garantifond, var ur det skulle betalas ränta och amortering på det lån, vilket fordrades för åstadkommande av och underhåll av logebyggnad åt S:t Johanneslogen Oscar. – Enligt de i listan upptagna villkor skulle varje tecknare förbinda sig till betalning årligen under sin livstid av ett visst belopp, vars utgivande dock skulle upphöra vid tecknarens död eller då någons ekonomiska förhållande det fordrade. – Detta förslag blev godkänt av logens bröder, dock med den förändring eller det tillägg, att alla logens i sådant avseende disponibla inkomster skulle ingå till nämnda garantifond och de tecknade bidragen infordras och användas endast i den mån berörde inkomster, efter bestridande av alla andra där av beroende utgifter och reserverande av omkring 100 Riksdaler för oförutsedda behov, inte förslog till betalande av ränta och amortering på lånet, så att bristande beloppet i årsinbetalningen ¨lånet skulle fördelas till betalning på tecknarna i förhållande till det av var och en utfästa bidrag.

 

På dessa villkor skedde nu teckning av årliga bidrag på sätt särskild anteckning utvisar, varefter bröderna A.W. Angel och J.W. Hallberg åtog sig att delgiva och tillhandahålla teckningslista åt nu inte närvarande bröder – och som teckningen redan utfallit särdeles tillfredställande, godkändes även anskaffad fasadritning på den nya logebyggnaden och uppdrogs åt den förut valda byggnadskommittén, bestående av bröderna I.A. Wallberg, C.W. Wallberg, C Staël von Holstein, A.W. Angel, H Simonsen, C. von Sydow, J.W. Hallberg, W.A. Wred och A.E. Pihl att skaffa de ritningar som erfordrades, att gå till förhandling om erhållande av ett lån, högst 40 000 kr., till byggnadskostnadens bestridande, att utfärda och underskriva skuldförbindelser på lånebeloppet, att detta själva eller genom en av ledamöterna uppbära och kvittera samt att sedermera gå i författning om byggnadens uppförande på lämpligaste sätt.

 

Den till detta protokoll bilagda förteckningen över årliga bidrag utvisar, att 2 945 kr tecknats, ett vackert bevis på offervillighet och entusiasm. På de följande högtidsdagarna gjordes fortfarande insamling till byggnadsfonden. Så uppgick densamma den 1/12 1874 till 237 kr 16 öre samt genom namnteckning av I.A. Wallberg 500 kr, av C.W. Wallberg 500 kr och av C.J.F. Dillberg 10 kr, tillsammans alltså 1 247 kr 16 öre. Den 1/12 1875 insamlades till Byggnadsfonden 426 kr 50 öre.

 

Arbetet med uppförande av logebyggnaden hade sedan någon tid pågått, och då detsamma bedrevs med kraft, behövde ytterligare medel med det snaraste anskaffas. Det berodde därför på byggnadskommitténs omtanke och förmåga att uppdriva de behövliga beloppen samt att föreslå sättet för skuldens förräntande och amortering. Hur detta ansågs lämpligast skall försiggå, framgår av protokollet den 12/12 1875, vars § 3 lyder: Logens OM uppläste ett på initiativ av honom och logens ämbetsmän genom två därtill utsedda bröder utarbetat betänkande i fråga om dels sättet för anskaffande av ytterligare medel till bestridande av kostnaden för inredning och fullbordande av logebyggnaden samt dels i sammanhang därmed utväg, att på kortare tid amortera logens byggnadslån; varefter uppstod överläggning rörande det i betänkandet framställda förslag, gående ut därpå, att ett 10 års amorteringslån på 15 000 kr, skulle tags, att annuiteterna för såväl detta som det redan upptagna sparbankslånet på 35 000 kr, på 30 års amortering skulle täckas genom brödernas garantiteckning tillika med logens inkomster årligen; att garantibetalningen skulle fortgå till 1890 års slut; att därigenom och på annat sätt uppkommen besparing skulle då motsvara och användas till infriande av sparbanksskulden, samt att logens inkomster därefter borde användas till återbetalning av brödernas garantibetalning, varpå för sådant ändamål borde utfärdas ouppsägbara, räntefria obligationer i mån av garantibetalningens verkställande.

 

Efter en stunds överläggning, var under det visade sig, att logens bröder gillade betänkandet och dess förslag endast med den skillnad, att bröderna fann att det nya lånet inte bör tas större än tiotusen kronor, fattade logen, vilken särskilt för detta ändamål blivit idag sammankallad, enhälligt följande i betänkandet med nämnda ändring föreslagna beslut, nämligen:

 

att var och en som första gången intags i S:t Johanneslogen Oscar skall förutom övriga avgifter till logens byggnadsfond för en gång betala minst tio kronor, dock med rättighet att frivilligt betala mera; att logen berättigas att utan hinder av sitt beslut om villkoren för garantiteckning den 2 oktober 1873 under nästkommande femton år eller till och med 1890 fortfarande varje års hela garantiteckningssumma oavkortad utan annan inskränkning än som betingas av garantitecknares död eller ekonomiska obestånd; att för logens räkning skall tas ett nytt lån på högst tio tusen kronor mot högst sex procent ränta och på tio års amortering, på vilket lån må utfärdas obligationer att under nämnda tio år infrias genom utlottning efter lämplig amorteringsplan;

 

att logens årliga inkomster av hyra, allmänna kassans behållning och garantiinbetalningen samt, i den mån det behövs, även av byggnadsfonden skall under nästa femton år eller till och med 1890 års slut användas till betalning av annuiteterna på sparbankslånet och nu beslutade lånet på 10 000 kr, sedan skatter, brandförsäkringsavgift och övriga utgifter för logens fastighet först blivit bestridda;

 

att, om logens årliga inkomster trots detta lämna överskott, skall detta avsättas till en fond och förbättras med ränta på ränta, helst efter sex procent, till och med 1890 års slut för att då användas till att lösa sparbanksskulden;

 

att även logens nuvarande tillgångar i byggnadsfond och överskott på garantiinbetalningar skall på lika sätt till och med 1890 års slut förbättras med ränta på ränta föra att vid den tiden användas till avbetalning på sparbanksskulden;

 

att till garantitecknarna skall, i den mån de redan betalt och hädanefter komma att betala, utfärda ouppsägbara obligationer till inbetalning motsvarande belopp under sjutton särskilda serier, en för varje åren från och med 1874 till och med 1890, vilka obligationer, för vilka logens fastighet, möbler och övriga inventarier skall utgöra säkerhet, efter år 1890 komma att, i den mån logens tillgångar och inkomster det medgiva, av logen inlösas sålunda, att den första serien inlöses först och de övriga sedan, i den ordning de blivit utsläppta samt att företrädet inom en och samma serie bestäms av en på logens högtidsdag den 1 december årligen för sådant ändamål av och bland bröderna utsedd nämnd av tre personer; samt att åt logens OM och ämbetsmännen uppdras att verkställa dessa logens beslut, dock att obligationerna skall, på logens vägnar, underskrivas endast av OM, BB, SkM och S, och betänkandet skulle förvaras bland logens handlingar.

 

Vid planerandet av den nya logebyggnaden hade man även tagit i betraktande, att densamma skulle inrymma lokaler för en S:t Andreas loge, om de kunde erhålla tillstånd om inrättande till en sådan loge. I S:t Johannes lärlingars loge den 5 maj 1875, till vilken endast bröder av högre grader (fr.o.m. IV o. V) blivit kallade uppläste OM en till V.S.V. Hans Majestät Konung Oscar II ställd ansökan om att i Halmstad få grundlägga en S:t Andreas loge, varefter nämnda handling undertecknades av samtliga bröderna.

 

Denna ansökan bifölls av V.S.V. och den 29 augusti 1876 berättar protokollet att en skrivelse anlänt till Oscarslogens OM. Från provinsens kansler Överintendenten Carl Ludvig Dahlfeldt om dess förordnande att tisdagen den 12 september innevarande år förrätta invigningen av den konstituerade S:t Andreaslogen Sirius i Halmstad.

 

Det blev en tid full av arbete och omsorg för ett värdigt uppfyllande av åtagna förpliktelser såväl för logens tjänstemän, som övriga bröder. Att man ivrigt längtade att få börja arbetet i Oscarslogens nya ståtliga lokaler framgår av det, att man tog dem i bruk redan den 23 oktober 1875, innan logen ännu var fullt färdig och inredd. Det tal, varmed OM vid detta betydelsefulla tillfälle hälsade bröderna, är genomandat av glädje över att målet hunnits samt av tillförsikt för framtiden under förhoppning om alla brödernas eniga sammanhållning.

 

----------

 

Sedan loge lokalerna omsider blivit färdiga samt försedda med behövliga möbler och övriga rekvisita, grep man sig an med repetitioner av ceremoniella inför invigningshögtidligheter. Denna högtidliga akt var utsatt att äga rum den 12 september 1876. Dagen dessförinnan var bröderna sammankallade i Johannessalen, då ovannämnde Kansler Dahlfeldt, efter att under hövliga former ha blivit införd och hälsats samt emottagit ordförandemästarklubban höll ett tacksägelsetal samt därpå anmodade logens ämbetsmän att vara honom behjälpliga att i enlighet med 4 Kap. 2 Art. 21 § i allmänna lagar öppna en V.S.V.-s enskilda loge i S:t Johannes lärlinge graden för att i Orden inta t.f. Landshövdingen i Hallands län, Kommendören av Kungliga Nordstjerneorden F.W.E.C. Leijonackar, vilken också vid detta tillfälle recipierades.

 

Efter förestående skildring i stora drag av Oscarslogens yttre utveckling från dess tillkomst och intill den dag, då den tillsamman med sin systerloge Sirius erhöll förmånen att arbeta inom egna tempelmurar, vill jag i den mån det låter sig göra nämna något om det inre arbetet under denna tidsperiod. Vad som härom förekommer i protokollen är till största delen redogörelser för gången av receptioner och gradgivningar, dessa redogörelser alltid hållna i nästan enahanda ordalag. Då reception inte förekom, utfylldes sammanträdet med uppläsning av delar ur orderns lagar eller och gåvoinstruktioner. För logen protokollfördes alltid viktiga beslut och likaledes antecknades besökande bröders namn, grad och moderloge.

 

Under den första perioden av Oscarslogens tillvaro 1820 - 1876 är protokollen vanligen underskrivna endast av tjänstgörande sekreteraren, men mycket sällan justerade av OM. Sådan justering infördes först av OM I. A. Wallberg. – Bokföringen av logens räkenskaper var helt naturligt i början inte så vidlyftig eller krävande, men med tiden kom allt större anspråk att ställas på skattmästarens tid och arbetskraft. Årligen valdes på högtidsdagen eller någon tid före densamma s.k. ”Inspectores aerarii” d.v.s. revisorer för granskning av räkenskaperna. Dessas berättelse upplästes vid högtidslogen, varpå skattmästaren beviljades ”Decharge”.

 

Vid alla sammanträden, utan undantag, gjordes insamling till de fattiga och nödlidande. Glädjande att tala om syns det ha legat Oscarslogens medlemmar varmt om hjärtat redan från logens första början att söka lindra nöden och bringa hjälp, där sådan behövdes. Om detta berättar protokollen ofta, dock naturligtvis inte i syfte att lysa med goda gärningar, utan på det för varje gång måtte framgå av protokollet, vartill de insamlade medlem skall användas. Den 15 maj 1821 finns det antecknat: Ordföranden anmälde, att vid den konsert, som genom Frimurarordens initiativ gavs den 5 maj till förmån för stadens fattiga, hade efter avdrag av hyra för rummen, uppgått behållningen till 64 Riksdaler Riksgälds eller 42 Riksdaler 32 Skilling Banco, som blivit överlämnade till Fattighus Direktion och uppmanades nu Broder Hallberg att skaffa kännedom om de mest behövande av stadens fattiga för att därefter kunna lämpa utdelningen av nämnda medel. I protokollet över högtidslogen 1822 står följande: Tillkännagavs, att Broder Kullberg avlämnat att utdela en tunna råg till någon Pauvre Honteux och att OM låtit överlämna denna gåva till f.d. Kronofogden Hoflings Hustru. – En annan gång berättar protokollet: Beslöts, att en utdelning av 83 Riksdaler 16 Skilling Riksgälds lika med förgående år skulle ske till de fattiga i staden.

 

Att man inte uteslutande lämnade hjälp i kontanta medel, utan även direkt ingrep, då det gällde någon humanitär gärning, visar följande meddelande i protokollet den 29 november 1831: Av OM anmäldes, att en kringvandrande kvinnsperson vid namn Anna B. avlidit på länets Lasarett och efterlämnade sig ett 3 års gammalt barn i största armod och utan släktingar, som om det samma kan sig vårda; i anledning varav logens ledamöter beslöt att om det värnlösa barnet, flicka Kristina Petronellas, att få en kristlig uppfostran, så länge och intill dess hon upphinner den ålder, att hon kan sig själv försörja och kommer underhållskostnaden, som skall betalas med det billigaste pris, att utbetalas av logens fattigkassa. – Den lilla Petronella Kristina, sedermera i protokollen benämnd Oscars dotter utackorderades i en välkänd hantverkarfamilj på landet i närheten av Halmstad. Här besöktes hon tid efter annan av någon av logens ämbetsmän, som inlämnade rapport om hennes befinnande, hennes kunskaper i läsning osv. Till fosterföräldrarna, skräddaren Moberg i Enslöv, lämnade logen årligen uppfostringsbidrag ända fram till år 1842; dock beslöts den 3 mars 1843, att hon skulle varje kvartal erhålla 5 Riksdaler Banco. – Det är samma ädla tanke, som i denna humanitära handling finner sitt uttryck, som utgör upphovet till Frimurarbarnhuset i Stockholm.

 

Till bröder eller utomstående, som oförskyllt råkat i nöd, t ex. genom eldsvåda eller sjukdom, anslogs ofta medel ur fattigkassan och aldrig behövde någon broder förgäves vädja till brödernas hjälpsamhet, då någon behövande like fanns. Ofta utfylldes de insamlade penningbeloppen med medel ur ”logens allmänna kassa”, varefter summan genom skattmästaren överlämnades till vederbörande. Ofta företog man avskrivning av skuld till logens kassa, då gäldenären kommit i sådan situation, att han inte förmådde att betala sin skuld. Egendomligt nog utgjordes sådan skuld vid flera tillfällen av icke inbetalda receptioners- och gradavgifter.

 

Angående sättet för anmälan om inträdes vinnande kanske bör omnämnas, att man häri använde en ”anmälningslåda”. Följande passus förekommer ofta i protokollen: ”Uti anmälningslådan befanns inlagda två sedlar, var på till antagande inom Orden blivit anmälda”. Denna anmälningslåda benämns på andra ställen ”balloteringslåda”, på andra återigen ”scrutium”, det latinska uttrycket för röstningsapparat.

 

Under de första tjugo åren av Oscarslogen tillvaro hölls sammanträdena på dag, som för varje gång bestämdes av OM, ”Ordförandemästaren gav tillkänna att i dag tre veckor blev S:t Johannes lärlingars loge och i dag åtta dagar S:t Johannes medbröders loge, den senare medan S:t Johannes Lärlinge bröderna på en stund skyddade” Först år 1841 den 1 december ”angav OM bestämda samlingsdagar för bröderna, nämligen onsdagen den 9 februari 1842, onsdagen den 9 mars och långfredagen den 25 mars, då samlingen sker i logens rum kl. 9.00 för att tillsammans besökta gudstjänsten i Stadens kyrka – och vidare onsdagen den 11 maj, onsdagen den 7 september, onsdagen den 19 oktober, onsdagarna den 9 och 23 november. samt torsdagen den 1 och onsdagen den 7 december. – blivande samlingen den 1 december. Kl. 10.00, men de övriga, dagarna kl. 16.00”.

 

Detta var nog ett steg i rätt riktning, men mellankommande hinder gjorde, att de förutbestämda sammanträdena ingalunda alltid avhölls på den utsatta dagen, varjämte ofta flera extra sammanträdens hölls. – Kallelse till sammanträde skedde ofta genom tillkännagivande i ”Hallands Läns Tidning”, där även ”Herrar ledamöter av Skånska Frimurarlogen underrättades om tiden för sammanträdena i Kristianstad”. (Hallands Läns Tidning den 9 juli 1840) Vid extra tillfällen skedde sammankallande således att en tjänande. broder, erhöll i uppdrag att gå omkring till medlemmarna och personligen underrätta dem om tiden för sammankomsten. För detta besvär erhöll han extra ersättning. Den 40 april 1835 heter det: ”Uti protokollet yrkades anteckna, att den tjänande brodern, vilken går omkring för att kalla bröderna till loge erhåller varje gång 8 skilling Banco.-

 

Logearbetena gick vanligen sin jämna gång utan störande avbrott trots det besvärliga förhållandet med logelokalerna, vilka för varje sammanträde måste ritualenligt iordningsställas; men stundom låg arbetet tidvis nere, beroende på dödsfall eller på annat sätt förorsakad brist på ledande krafter inom logen. Sålunda inträffade år 1836, att logens DM Apotekaren Hallberg i maj månad avled, medan samtidigt logens OM av någon anledning var förhindrad att leda logearbetet. Arbetsåret blev därföre, såsom det heter i årsberättelsen uppdelat i tre perioder, ”två verksamma och en vilande. Den senare föranleddes av den sorgliga händelsen, att döden frånryckte oss vår DM. Broder Apotekare. P Hallberg d. 28 maj under en tidpunkt, då olyckliga omständigheter hindrade vår OM Broder Överstelöjtnanten och Riddaren Florus Toll, som numera även hos V.S.V. i underdånighet anhållit om entledigande från sitt innehavande Ordförandemästare-ämbete i denna loge, att leda våra arbeten.” Sedan Landshövdingen C.L. Virgin blivit vald till DM återupptogs arbetet. F.d. OM. Toll besökte ofta logen. År 1847 omnämndes han sålunda såsom besökande och tillika som fadder för en sökande, en kammarherre Lindencrona.

 

Såsom i det föregående omtalas, saknas protokoll fullständigt fr.Dep december 1837 till och med 1 december 1841. Under denna tid fungerade Landshövding Virgin som OM och handlanden G Hjortberg som DM. – Enligt matrikeln antogs i logen under denna tid 12 nya medlemmar, varav under år 1839 endast 1.

 

Under de följande decennierna, då D.P. v. Sydow var OM finns inga fler betydande händelser att anteckna. Logearbetet synes ha bedrivits med nit och under uppfyllande av åtagna förpliktelser. Viktiga högtider under denna tidsrymd såsom jubileums- och minnesfester omnämnas på annat ställe i denna skrift.

 

Avgifterna till Logen utgjorde från början:

 

I receptionsavgift för

I graden 18 Riksdaler 8 skilling

II graden 11 Riksdaler 24 skilling

III graden 16 Riksdaler 24 skilling

 

I skrivelse av den 24 april 1874 behagade V.S.V. i nåder förklara, att receptionsavgifterna inom den IX:de Provinsens samtliga loger från och med nämnda dag skulle utgå med följande belopp:

 

I receptionsavgift för

I graden 24 kr, dekorationsavgift 8 kr = 32 kr

II graden 18 kr, dekorationsavgift 7 kr = 25 kr

III graden 15 kr, dekorationsavgift 15 kr = 30 kr

 

I skrivelse av 15 maj samma år erhöll logerna rättighet att ta upp en årsavgift av högst 15 kronor att betalas av bröderna, varjämte medgavs, att ”där logen skulle finna det med sin fördel förenligt föreskriva denna avgifts kapitalisering och inbetalning en gång för alla, där jämte att besluta grunderna för en sådan kapitalisering.”

 

Den s.k. Johannesdalen, varmed fullgjort bidraget till S:t Lands Logen, utgick från och med logens stiftande med 24 Skilling Banco årligen för varje ordensledamot. Den kapitaliserades första gången 1843. Man kom till den erfarenheten nämligen, att inkasseringen av Johannesdalern bland bröderna vållade mycket besvär och även utgifter (Sid 41) för logen. Det belopp, som 1843 ansågs förränta sig med 24 skilling. Banco årligen, sattes till 8 Riksdaler 16 skilling Banco. Samtidigt erhöll recipienten ett kvitto, så lydande: ”Brodern N.N. har, för att i en framtid eller, så länge han som Medlem tillhör S:t Johanneslogen Oscar i Halmstad, vara befriad från att betala den avgift, som under benämning av Johannesdalern årligen utgår med 24 skilling Banco, till logens kassa inbetalt 8 Riksdaler 16 skilling Banco, vilket härmed kvitteras; med förbindelse på logens sida att, i händelse Brodern N.N. vinner befordran till högre frimurargrad än som här utdelas, kommer lika summa eller 8 Riksdaler 15 skilling Banco genast att översändas till den loge, han vinner befordringen ”. Nästa gång Johannesdalern kapitaliserades var den 14 februari 1856 och då med kr 11,75, vidare den 14 februari 1881, då kapitaliseringsbeloppet ökades till kr. 13,25, varmed man fortfor till den 12 oktober 1891, då det ökade till kr 15. Den 21 november 1904 beslöt man, att Johannesdalerns kapitaliserings-belopp skulle sättas till 20 kr, vilket ännu gäller.

 

 

Under Oscarlogens första period 1820-1876 hade frimurarljuset tänts inom denna loge för 455 bröder, varjämte 46 tjänande bröder upptagits,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved