Inledning

 

Inledning

 

Lydande under Provinsiallogen i Kristianstad invigdes i Halmstad den 1 december 1820 S:t Johanneslogen Oscar, den nionde i ordningen av nu existerande Johannesloger i Sverige. Det skulle därefter dröja ända till 1857, innan någon ny Johannesloge instiftades. Nämnda år tillkom nämligen S:t Johanneslogen Carl i Kalmar. Under de härefter följande decennierna visar frimureriet en utomordentligt blomstrande utveckling, så att numera inom den IX:e frimurarprovinsen finns 28 S:t Johannesloger, vartill kommer ett trettiotal brödraföreningar.

 

Då S:t Johanneslogen Oscar i Halmstad den 1 december 1920 kan högtidlighålla minnet av sin hundraåriga tillvaro har dess dåvarande OM uppdragit att försöka skriva en berättelse över dess verksamhet under det gångna seklet. Denna berättelse har jag använt för att beskriva de 100 första åren av logens verksamhet. Jag har dock gjort viss modernisering av texten. Då den dåvarande författaren tog emot det hedrande uppdraget, var han inte omedveten om de därmed förknippade svårigheterna. Å ena sidan är ju det arbetet, som bedrivs inom templets murar, i och för sig delvis av den art, att det inte får beskrivas i ett verk som detta, å den andra är de källor, som stått till författarens förfogande, inte synnerligen ymniga att ösa ut. Protokollen över Oscarslogens förhandlingar under de 100 åren är stundom – i synnerhet i början av logens verksamhet – mycket utförliga, ofta refererande och lämnar därigenom ofta en kulturhistorisk bild av livet i den lilla ”Halländska Residensstaden”. Som vid Oscarslogens tillkomst räknade omkring 1 600 invånare. Men i allmänhet är protokollen för långa tider mycket knapphändiga samt schablonmässigt uppställda, ja de saknas helt och hållet för åren 15/11 1837 till 1/12 1841. Det är inte utan, att man vid genomläsningen av alla dessa protokoll ibland får det intrycket, att de avspegla graden av det nit och det intresse, som respektive OM och sedan S uppvisat under utövning av sina ämbeten.

 

Det skulle måhända varit omöjligt, eller åtminstone förenat med mycket stora svårigheter att skriva Oscarslogens sekellånga historia, om inte logens dåvarande OM, under sin långa tid som S varit under åratal outträttlig i att kronologiskt ordna och låta inbinda protokoll och handlingar av skilda slag, vilka nu på ett överskådligt och bekvämt sätt finns tillgängliga i logens arkiv. Oscarslogens bröder står därför till den OM, C J K Dillberg i största tacksamhetsskuld.

 

Om man vill delar upp Oscarslogens tvåhundraåriga verksamhet i särskilda efter vissa epoker under dess bestånd betingade perioder eller skiften, så skall detta lämpligen göras så, att först en skildring lämnas av logens arbeten under den tid, då den så att säga var hemlös eller måste bedriva sina upphöjda yrken i hyrda lokaler än här och än där den lilla väna Nissastaden, nämligen tiden 1820-1876, sistnämnda år inflyttade Oscarslogen tillsammans med den 12 september 1876 instituerade S:t Andreaslogen Sirius i egna efter dåtida behov rymliga lokaler i en nybyggd fastighet med adress Köpmansgatan 8, vilken utom bostad åt en vaktmästare endast inrymmer logerna Oscars och Sirius logelokaler samt arkivlägenhet. Tiden 1876-1920 kan därför lämpligen sättas som en andra period även på den grund, att de bägge logerna från och med 1876 i ekonomiska hänseenden haft ett intimt samarbete med varande. Den tre perioden avser tiden 1965 och framåt då logerna nu finns på samma plats men i ett nytt tempel med dithörande affärslokaler för att kunna få in extra ekonomiska medel till sin verksamhet.

 

Föreliggande arbete gör inte anspråk på att vara en uttömmande historisk beskrivning, mot vilken anmärkningar eller invändningar inte skulle kunna framställas. Tvärtom! Med den ringa erfarenhet i arkivforskning, som dåvarande författaren innehade, är detta alltför möjligt. Dock måste framhållas, att alla i denna första jubileumsskrift lämnade uppgifter angående personer, data, viktiga händelser mm. Som berör Oscarslogen, är efter noggrann granskning hämtade ur de i logens arkiv förefintliga skrivna eller tryckta originalhandlingar.

 

Av speciellt lokalhistoriskt intresse är det att få veta, i vilka hyrda eller tidvis ägda lokaler Oscarlogens arbeten försiggått under tiden 1820-1876. Egendomligt nog omnämns föga eller intet i protokoll eller andra handlingar. Genom att inhämta närmare uppgifter ur kyrkoböckerna angående i protokollen namngivna hyresvärdar för Oscarslogen samt med till hjälp av lagfartsboken för Halmstad har det emellertid lyckats dåvarande författaren att i det allra närmaste kunna ange de olika lokaler, som Oscarslogen använde under de första åren av sin tillvaro. Dock är det höljt i fullständigt dunkel, var Oscarslogens institueringssammanträde hölls, eller var de under den närmaste tiden därefter hållna sammanträdena ägde rum, eftersom härom lämna arkivhandlingarna eller protokollen inga som helst upplysningar. Författaren lutar emellertid åt den uppfattningen, att dessa sammanträden hållits i den enda offentliga större sal, som då fanns tillgänglig för allmänheten, nämligen den sedermera bekant under namn av ”Wreds salong”, strax intill stadens dåvarande rådhus vid Storgatan belägna lokal, vilken kunde hyras för konserter, societetsbaler och dylikt. Men möjlighet är även, att Oscarslogens förste OM landshövding Lars Arnell kan ha upplåtit några av rummen på Halmstads slott för sammanträdena, trots att något stöd för en dylik uppfattning inte kan påvisas i tillgängliga arkivhandlingar.

 

Att i det dåförtiden obetydliga och lilla samhället Halmstad söka få till stånd och vidmakthålla en Johannesloge kan måhända synas varit ett vågat företag, inte endast ut ekonomisk synpunkt, utan även med avseende på möjligheterna till rekryteringen av den unga logen. Men fastän folkmängden vid 1820 års ingång, såsom förut omtalats, endast utgjorde omkring 1 600 personer, så bör man komma ihåg, att staden inom sina murar hyste länets hövding med landsstaten och dess tjänstemän. Hallands infanteribataljon var sedan 1813 förlagd till Skedalahed invid Halmstad (med 7 officerare och 4 underofficerare). Halmstad hade en efter förhållandena talrik och driftig köpmanskår, som gav prägel åt den lilla idoga hamn- och stapelstaden. Man bör inte heller glömma de många adelsgods och andra större lantegendomar, som funnits omkring Halmstad. Rekryteringsmöjligheterna torde sålunda en ha synts avskräckande.

 

Vilken eller vilka de män var, som tagit initiativet till åstadkommandet av en Johannesloge i Halmstad, om det lämnar logens arkivhandlingar inga upplysningar. Sannolikast synes, att landshövding Arnell, som under sina frimurararbeten i huvudstaden uppnått graden varit den, som på vederbörligt håll gjort de förfrågningar och förarbeten, vilka resulterade i, att ansökan bifölls om en Johannesloges instiftande.

 

De män, som undertecknade denna ansökan och som S:t Johanneslogen Oscar sålunda med tacksamhet minns och äras som sina grundläggare, var: Landshövdingen Lars Anrell, Ryttmästaren Carl von Krassow, Majoren Solomon Ehrenborg, Räntmästaren A. Lauterbach, Lagmannen Carl Aspelin, Landskamreraren N. Fischerström, Löjtnanten G.F. Modensvärd, Kyrkoherden David Kullberg och Handlanden G. Hjortberg.

 

 

 

Stiftelseurkunden är undertecknad den 29 april 1820 av Hans Majestät Carl XIV Johan. Den utgörs av två delar, båda prydligt textade på pergament, nämligen ett konstitutionsbrev och en kapitulations akt. Det förra, som är försett med vackra, färglagda bilder av logens vapen m.m. bestämmer logens namn till Oscar efter Hans Kungliga Höghet Kronprins Oscar, hertig av Södermanland. Logens vapen beskrivs sålunda: En fyrkantig sköld inom en gyllene ram, delad på bredden eller tvärsöver i tre fält. I det översta, av guld, ligger ett blått vattenpass i form av en stående triangel, prytt i mitten med ett latinskt O av guld, som är krönt med en gyllene, furstlig krona. Mellersta fältet är blått, och det nedersta innefattar ett mosaiskt golv av vita och svarta fyrkantiga rutor, på vilka står ett på bakfötterna, likasom i springande upprest Lejon i silver, vändande sig med utsträckta framfötter åt höger och som med sin höjda kropp och sin trekluvna svans placerad i mellersta fältet. Skölden är betäckt med ett ännespann av guld, varifrån utgår nio gyllene murslevar med uppstående spetsar och fordrad med blå mössa. I konstitutionsbrevet bestämdes logens valspråk till:

 

Jungit fides amicos

 

I kapitulationsakten anges i ett antal paragrafer den nya logens rättigheter och skyldigheter. Dess säte skall vara Halmstad. För att bereda den nya logen ekonomisk lättnad vid startandet bestämdes, att den i konstitutionsavgift skulle betala 81 Riksdaler Banco, vilka må inbetalas, om så åstundas, genom lämpliga avbetalningar under loppet av nio års tid, räknat från nästkommande 1821 års början med nio Riksdaler årligen. För övrigt skulle logen av egna medel bekosta allt, som till dess upprättande, underhåll och behov fordrades.

 

 

 

S:t Johanneslogen Oscars i Halmstad ”Patent” var sålunda redan om våren 1820 färdigt, men arbetena med logens iordningsställande och utrustning tog sin rundliga tid i anspråk, varför den högtidliga institueringen först kunde äga rum några månader efter stadfästelsen eller den 1 december 1820.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved